Information om coronaviruset
Följ de allmänna råden och rekommendationerna för att minska spridningen av covid-19! Här finns kommunens samlade information.

Älvdalska

Älvdalskan talas idag av upp emot tretusen personer, framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt. Idag betraktas älvdalskan av många som ett eget nordiskt språk

Fyra barn som står vid en matsedel för skolmat. Text både på svenska och älvdalska.

Meny för dagens skolmat både på svenska och älvdalska.

Inledning:

Varför kan man säga att älvdalskan är ett språk och inte en dialekt? Jo, därför att:

  • Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
  • Älvdalskan är praktiskt taget oförståelig för svensktalare i allmänhet.
  • Älvdalskan har kommit mycket långt i standardiseringsprocessen. Böcker på älvdalska ges ut, föreningen Ulum Dalska ger ut en medlemstidning två gånger per år och en anpassad älvdalsk ortografi har skapats.
  • Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar s.k. kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.

I maj 2018 beviljade Arvsfonden ett treårigt projekt för älvdalskans bevarande. Projektet, som har namnet Wilum og Bellum (= Vi vill och vi kan), startade den 1 oktober 2018. Projektägare är Älvdalens kommun och samarbetspartner i projektet är den ideella föreningen Ulum Dalska. Den primära målgruppen är barn och unga och projektets mål är att:

  • Älvdalskan ska bevaras, revitaliseras och utvecklas och vara ett levande språk även i framtiden
  • Älvdalskan ska synliggöras
  • Alla barn och ungdomar i Älvdalen (Älvdalens f.d. socken) ska ha rätt att tillägna sig sitt språk och sin kulturella identitet
  • Förskolan och grundskolan ska ge barn och ungdomar möjligheter till fortsatt användning och inlärning av älvdalska
  • År 2030 ska minst 30% av alla elever som går ut årskurs nio i Älvdalen tala älvdalska

Ett intensivt arbete sker i projektet med stor delaktighet från målgruppen. Några av de aktiviteter som hittills skett (januari 2021) är älvdalska på schemat för högstadiets elever, fäbodkollo och ungdomsläger på älvdalska, skrivartävling, älvdalska temaveckor på låg- och mellanstadiet, skapande av böcker på älvdalska med illustrationer gjorda av barn och ungdomar, Minecraft på älvdalska och appar med spel och aktiviteter för förskolan och skolan.

Det som utmärker älvdalskan är dels urgamla drag som finns bevarade, dels en del säregna innovationer. Bland de gamla dragen finns företeelser som har försvunnit i en stor del av eller hela det övriga nordiska språkområdet. Så har språket t.ex. nasala vokaler, ett långt bibehållet konsonantsystem (med bl.a. w som i engelskans word och ð som i engelskans father), flerkasusböjning och fyra stavelsetyper. Bland innovationerna finns t.ex. nya diftonger (ais betyder ’is’ och aus betyder ’hus’), h-bortfall (aus betyder ’hus’), bortfall av l framför vissa konsonanter (mjok betyder ’mjölk’) och metates av wr> rw (rwaiða betyder ’vrida’).

Eftersom älvdalskan har bevarat en rad språkdrag, som inte finns kvar i övriga Norden, såsom nasalvokaler, korta, långa och överlånga stavelser, kan det beskrivas som en levande språkhistoria, en ypperlig ingång till fornnordiskan!

Älvdalska har ingen status som minoritetsspråk i Sverige enligt Språklagen (2009:600). Europarådets expertkommitté som kontrollerar hur den europeiska minoritetsspråksstadgan efterlevs har fem gånger uppmanat Sveriges regering att ompröva älvdalskans ställning. Sedan 2006 har ett antal motioner lämnats in till riksdagen om att ge minoritetsspråksstatus till älvdalskan, men det har till dags dato (januari 2020) inte givits någon ytterligare status i Sverige.

Den 27 maj 2016 erkändes älvdalskan som ett eget språk av organisationen SIL International, som har sitt säte i Texas, och tilldelades därmed en egen ISO-språkkod.

Böcker på älvdalska

Böcker till försäljning via föreningen Ulum Dalskalänk till annan webbplats

Älvdalsk ordbok online

Här hittar du en gratis ordbok onlinelänk till annan webbplats

Älvdalsk ortografi

Den nya älvdalska ortografin

Förslaget till en ny älvdalsk ortografi lades fram av Råðdjärum, älvdalska språkrådet den 20 mars 2005 vid Ulum dalskas årsmöte. Förslaget antogs av föreningen enhälligt och utan reservationer.
Se artikeln i Borlänge tidning.länk till annan webbplats

Forskning om älvdalskan

”Anteckningar från morfologins källarhål. Några iakttagelser om sekundär vokativ i älvdalskan och ryskan.” (i) Med blicken österut. Hyllningsskrift till Per-Arne Bodin (= Stockholm Slavic Papers 23), Stockholms universitet, s. 349–359.

Das Älvdalische – Sprache oder Dialekt?länk till annan webbplats (Magisteruppsats av Kristine Zach, 2013)

Johan Eenbergs två uppsatser om dalmålet: JE-1693 och JE-1702länk till annan webbplats (En utgåva av Ringmar & Steensland, redaktör: Yair Sapir, 2011)

Rapport från Fuost konfernsn um övdalskų, Första konferensen om älvdalska länk till annan webbplats (redaktör: Gunnar Nyström, 2005)

Rapport från Oðer råðstemną um övdalskų, Andra konferensen om älvdalska (Proceedings from the Second Conference on Elfdalian, with English Summaries)länk till annan webbplats (redaktörer: Nyström & Sapir, 2011)

Studies in Övdalian Morphology and Syntax länk till annan webbplats(en forskningsvolym om älvdalsk morfologi och syntax. Redaktörer: Bentzen, Rosenkvist & Johannessen, 2015)

The Revitalization of Elfdalianlänk till annan webbplats (artikel av Yair Sapir)

Vem är ”en riktig älvdaling”? Identitetsmarkörer i dagens Älvdalenlänk till annan webbplats (artikel av Dorota Melerska, 2010)

Word Order in Övdalianlänk till annan webbplats (doktorsavhandling av Piotr Garbacz, 2010)

”Älvdalska” (i) Vamling & Svantesson (redaktörer): Världens språk – en typologisk och geografisk översikt. Institutionen för lingvistik, Lunds universitet, 2000, s. 361–375.

Älvdalska modalverben bella, dugå och kunnalänk till annan webbplats (Masteruppsats av Mikael Tsiouris 2018)

Älvdalskan mellan språkdöd och revitaliseringlänk till annan webbplats (doktorsavhandling av Dorota Melerska, 2011)

”Är älvdalskan ett språk eller en dialekt – och vad spelar det egentligen för roll?” (i) Acta Universitatis Stockholmiensis. Studier i modern språkvetenskap vol 9, 1990, s. 216–222.

Artiklar om älvdalska

Samlade artiklar på Ulum Dalskas webbsidalänk till annan webbplats

Artiklar om älvdalskan på Dalarnas Tidningarlänk till annan webbplats

Språkförsvarets samling av länkar till artiklar som handlar om älvdalskanlänk till annan webbplats

Språktidningens artiklar om älvdalskalänk till annan webbplats

Artikel i Kommunalarbetarenlänk till annan webbplats

"Övdals-byönn", språkpris för älvdalskan

Övdals-byönn som betyder älvdalsbjörn är ett språkpris som delas ut en gång per år till den eller de som arbetar för att bevara det älvdalska språket. Priset består av 10 000 kronor och är finansierat av Coop Mitt.

Här kan du läsa mer om språkpriset "Övdals-Byönn"

Språkstipendium för barn och unga

Älvdalens Besparingsskog har instiftat ett stipendium som kan sökas av elever som går i årskurs 6 och 9 i skolor i Älvdalen. Stipendiesumman för årskurs 6 är 500 kronor och för årskurs 9, 3000 kronor eller 6000 kronor. Eleverna får dessutom ett diplom. För att få ansöka måste eleven kunna prata älvdalska.

Ulum Dalska har instiftat ett stipendium som kan sökas av elever som går i årskurs 3 i skolor i Älvdalen. Eleverna får en bok och ett diplom. För att få ansöka måste eleverna kunna prata älvdalska.

Här kan du läsa mer om språkstipendiet.länk till annan webbplats

Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, har sedan år 1984 verkat för att bevara älvdalskan genom att anordna glåmåkwelder ’samtalskvällar’ på älvdalska, kurser i älvdalska, stödja skrivande på och om älvdalskan och uppmärksamma språket i medierna. De ger även ut en medlemstidning på älvdalska två gånger per år.

Råðdjärum, Älvdalska språkrådet, började sin verksamhet i augusti 2004. Det består av sex ledamöter: Östen Dahl, Gunnar Nyström, Yair Sapir, Lars Steensland, Inga-Britt Petersson och Ulla Schütt. Som sitt första uppdrag tog Råðdjärum på sig att skapa en enhetlig älvdalsk ortografi. Det var ett utmanande arbete, med tanke på skillnader mellan bymålen, olika skrifttraditioner och de komplicerade fonologiska och fonotaktiska dragen, som älvdalskan uppvisar. Den nya ortografin antogs den 20 mars 2005 av Ulum Dalska.

Första konferensen om älvdalska

Den 18-19 juni 2004 arrangerades den "Första konferensen om älvdalska" i Älvdalen. Syftet med konferensen var att samla dem som sysslar med älvdalskan, både språkforskare och övriga, och låta dem berätta om sin forskning om språket eller sitt arbete för att främja språket. Det var den första vetenskapliga konferensen om älvdalskan som någonsin ägt rum och den hade en kombinerad vetenskaplig och populärvetenskaplig inriktning. Konferensen samlade omkring 70 deltagare och under de två dagarna hölls 13 föredrag om en rad olika ämnen. Arrangörer var Uppsala universitet. SOFI (nu ISOF, Institutet för Språk och Folkminnen) och föreningen Ulum Dalska. I samband med konferensen var det också urpremiär för en musikal helt på älvdalska, ”Oðerwais”.

Här kan du läsa mer om ”Fuost konferensn um övdalskų"länk till annan webbplats

Andra konferensen om älvdalska

Andra konferensen om älvdalska, Oðer råðstemną um övdalskų, hölls den 12–14 juni 2008 i Älvdalen.
Konferensen samlade omkring 60 deltagare, varav 21 föreläsare, och kunde komma till stånd tack vare ekonomiskt bidrag från Riksbankens Jubileumsfond och stöd av Älvdalens kommun. Konferensen var ett samarrangemang mellan föreningen Ulum Dalska, Älvdalens kommun och Uppsala universitet. Liksom vid Första konferensen om älvdalska var syftet att belysa älvdalskan från olika synvinklar, både vetenskapligt och populärvetenskapligt.

Här kan du läsa mer om Oðer råðstemną um övdalskųlänk till annan webbplats (Andra konferensen om älvdalska)

Tredje konferensen om älvdalska

Konferensen var ett samarrangemang mellan Högskolan Kristianstad, Universitetet i Tromsø, och forskningscentret Roots of Europe vid Köpenhamns Universitet och ägde rum på Köpenhamns Universitet den 7-8 maj 2015. Till skillnad från de två tidigare konferenserna, där bidragen var både vetenskapliga och populära, var denna tredje konferens begränsad till att acceptera endast vetenskapliga bidrag. Föreläsningarna handlade exempelvis om älvdalskans fonologi, morfologi, syntax, semantik, pragmatik, historia och släktskap.

Här kan du läsa mer om Trið råðstemną um övdalskųlänk till annan webbplats (Tredje konferensen om älvdalska)

Kurser

Många kurser i älvdalska har arrangerats både i Älvdalen och på andra orter i Sverige och även utomlands. Också kurser via nätet och via Skype har hållits. Kurserna har lockat stora och små, forskare och lingvister, älvdalingar, svenskar och deltagare från andra länder. Kurserna har haft olika teman och olika svårighetsgrad.
Här några exempel på kurser som hittills genomförts:

Sommarkurs för barn, artikel i Dalarnas Tidningarlänk till annan webbplats

Sommarkurs för vuxna med internationella deltagare, inslag på SVTlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad: 15 februari 2021