Riksdagens Konstitutionsutskott på besök för att informera sig om det älvdalska språket

Älvdalen har haft besök av ledamöter från Konstitutionsutskottet. Under två innehållsrika halvdagar fick ledamöterna träffa älvdalsktalande barn, ungdomar och vuxna och med sig fick de också mycket nya kunskaper om språket.

"Gusin!
Ittað-jär brieveð ir ien inbiuoðan kumå að Övdalim.
Irum wisser ą̊ uoss iet bisyök jär djäv ið ien oðerwildera uppfattningg um ur eð ir. Eð ir mjäst ųomyölit leså sig til eld fą̊ witą̊ ur gävt og wiktut glameð ir auti övkallum."

Med dessa rader bjöd Älvdalens kommun in Riksdagens Konstitutionsutskott till ett besök i Älvdalen 7-8 maj. Syftet med besöket var att ge ledamöterna en aktuell och rättvis bild av det älvdalska språkets situation idag.

Tio av konstitutionsutskottets ledamöter tackade ja och anlände till Älvdalen på söndag eftermiddag.

Hembygdsgården Rots Skans var platsen för söndagens program. Här varvades föredrag och föreläsningar med mat och musik. Peter Egardt, kommunstyrelsens ordförande, hälsade välkommen och inledde med en presentation av kommunen och vad som hittills hänt med och omkring älvdalskan.

Ulum Dalska representerades av ordförande Peter Folkesson och sekreterare Björn Rehnström som redogjorde för språkföreningens historia och arbete för älvdalskans bevarande.

Tre mycket kunniga föreläsare gav ledamöterna kunskaper om älvdalskans historia och dess uppbyggnad, forskarnas syn på språket och Europarådets Expertkommittés arbete och inställning till älvdalskan. De tre föreläsarna var Stefan Jacobsson, lingvist och doktorand i nordiska språk, Yair Sapir, universitetslektor och filosofie doktor, samt Jarmo Lainio, professor emeritus och vice ordförande i Europarådets Expertkommitté för övervakning av Europeisk stadga för landsdels- eller minoritetsspråk.

Tre ungdomar från Wilum og Bellums referensgrupp medverkade under kvällen och deras berättelser om vad språket betyder för dem och hur viktig den älvdalska identiteten är gjorde djupt intryck på KU:s ledamöter. Frida Martinsson, Lid Gustav Olsson och Matilda Westerling blev uppmanade att dalska med varandra och när de gjorde det satt ledamöterna som frågetecken – de förstod inget av ungdomarnas samtal.

Under måndagen träffade ledamöterna barn och ungdomar, föräldrar, pedagoger och skolledning då de besökte skolor och förskolor. Just mötena med de yngre gjorde stort intryck på besökarna och de fick en förståelse för hur viktigt språket är i älvdalingarnas liv, både för den äldre och den yngre generationen.
På Rots Skola hade man ordnat med tipspromenad med frågor på och om älvdalska. Varje ledamot blev tilldelad en ung expert i form av en älvdalsktalande elev och tillsammans svarade de med framgång på frågorna.

På Älvdalsskolan hälsade rektorerna Marie Holm och Anneli Grubb välkommen och berättade om älvdalskan i skolan. Därefter höll ett par elever läxförhör med ledamöterna och det visade sig att de hade snappat upp mycket av vad de fått höra under sitt besök.

En promenad genom byn med besök på Coop och ICA för att studera skyltning på älvdalska tog sällskapet vidare upp till Tallkottens förskola där besökarna fick vara med på en älvdalsk sång- och sagostund.

En samling på sen eftermiddag avslutade KU:s besök och ledamöterna lämnade Älvdalen med mycket ny kunskap, aktuell information om språket och många intressanta och bestående intryck. Med sig fick de varsitt bokpaket med bl.a. ”Iet kniųort uordbaur”, (En liten ordlista) och ”Fuost 100 uordę mainų” (Mina första 100 ord) som de nu kan studera.

Peter Egardt summerar besöket så här:

"Att KU kom på besök till oss i Älvdalen var en viktig milstolpe på vägen i processen med att få älvdalskan erkänd som språk. Vi tror och hoppas att vi har kunnat förmedla en bra bild över älvdalskans situation som den ser ut i dag och att det i allra högsta grad är ett levande språk som talas av både yngre och äldre. Vi har också fått dem att förstå hur viktigt det är med stöttning från regering och myndigheter och ett erkännande från Riksdagen för att förhindra att språket dör."