Minnesmonument för de anklagade och dömda i häxprocesserna

Ett medborgarförslag har kommit in till Älvdalens kommun om att resa ett minnesmonument över de som miste sina liv under häxprocesserna i Älvdalen under 1600-talet. I november beslutade kommunfullmäktige att godkänna förslaget.

Bakgrunden till medborgarförslaget har sin grund i de svenska häxprocesserna som pågick mellan åren 1668–1676 och som hade sin början i Älvdalen och sedan spred sig i Dalarna, vidare ut mot Gästrikland, Ångermanland och längs kusten till Stockholm. Rykten och anklagelser om trolldom spreds i byarna. En trolldomskommission från Stockholm reste till de drabbade orterna och höll förhör med de anklagade. Vänner och familjer vittnade mot de anklagade, inte sällan vittnade barnen mot närstående. Trolldomsprocessernas första avrättningar skedde i Älvdalen 1669. Totalt dömdes sjutton kvinnor i Älvdalen. Vid tre olika tillfällen avrättades och brändes fjorton av dessa kvinnor på bål, medan tre av dem avled innan de hann bli avrättade.

Ett förberedande arbete för ett monument har inletts med personer från Älvdalens församling, Älvdalens hembygdsförening, släktforskare, guideföretag och Älvdalens kommun. Arbetsgruppen föreslår ett minnesmonument bestående av en sten med en graverad platta med namnen på de dömda. Placeringen föreslås vara i området nära Älvdalens kyrka, detta då den exakta platsen för avrättning inte är helt klarlagd. Geografin har sedan tiden för häxbränningarna ändrat sig i det område runt Mjågen och Märbäck söder om Älvdalen, som är området där det i folkmun sägs att händelserna ska ha ägt rum. Det man däremot vet är att förhören hölls i anslutning till kyrkan och Sockenstugan och därför är det en lämplig plats för minnesmonumentet. Detta blir en eftertankens plats som blir lättillgänglig för många besökare. Arbetet med att färdigställa platsen kommer att påbörjas under 2023.