Krisberedskap

Krisberedskap handlar om att förbereda sig på att ta hand om det oväntade. Du som privatperson har ansvar för att klara dig själv under en tid. Kommunens resurser kommer i första hand användas för att hjälpa människor med begränsad förmåga att klara sig själva. Här hittar du information om vad du själv kan göra för att förbereda dig inför en kris och hur kommunen arbetar med krisberedskap.

Foto på flera vattendunkar

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Sveriges krisberedskapssystem bygger på att alla tar sitt ansvar och samspelar vid en samhällskris. Därför är det viktigt att du förbereder dig genom att rusta dig för att klara dig så bra som möjligt på egen hand.

Vad är en kris?

En kris betyder olika saker för olika människor. Inom krisberedskap menar vi att en kris är en händelse som hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Kriser uppstår ofta oväntat och utan förvarning och drabbar människor och samhället på ett negativt sätt. En kris kan också kallas samhällsstörning, samhällskris eller extraordinär händelse.

Exempel på olika typer av kriser är

Information och nödnummer vid kris

112 - ska du ringa vid behov av omedelbar hjälp. Beskriv tydligt för larmcentralen vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge hur många som är skadade och vilka sorters skador de har.

113 13 - kan du ringa för att få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Man kan också ringa och lämna information på 113 13. SOS Alarm ansvarar för informationsnumret 113 13.

Vid en allvarlig olycka finns oftast information om händelsen på webbplatsen Krisinformation.selänk till annan webbplats som är ingången till myndigheternas gemensamma information.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

Vid VMA ska du

  • gå inomhus
  • stänga dörrar, fönster och ventiler
  • lyssna på radio för mer information.

Läs mer om VMA på SOS Alarms webbsida.länk till annan webbplats

Upplysningcentral

Vid olyckor och kriser kommunicerar vi via kommunens webbsida, Facebook och kontaktcenter. Vid behov upprättas ytterligare en upplysningscentral. Det nummer du ska ringa lämnas ut vid inträffad händelse.

Om det blir ett långvarigt elavbrott eller någon annan störning eller kris i samhället så måste du själv ha en krisberedskap. Det betyder att du ska vara beredd på att själv kunna ordna med

  • vatten
  • värme
  • mat.

Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. Planera för att klara dig utan samhällets stöd under en tid.

Vattenlänk till annan webbplats
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt.

Värmelänk till annan webbplats
Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.

Matlänk till annan webbplats
Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa hem i vanliga fall.

Kommunikationlänk till annan webbplats
Vid en större olycka eller kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.

Krisberedskap för dina husdjur

Förutom att ha en egen krisberedskap för dig och din familj bör du även ha en krisberedskap för dina djur. Du behöver se till att du har tillgång till vatten, mat, mediciner och värme till ditt djur.

Läs med om krisberedskap för dina djur.länk till annan webbplats

Checklistor för husdjuren.länk till annan webbplats

 

Kommunen ska tillsammans med andra kommuner, länsstyrelser och myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbeta för att öka vår krisberedskap.

Kommunerna har många verksamheter som måste fungera även under kriser till exempel

  • äldreomsorg
  • vattenförsörjning
  • räddningstjänst
  • skola.

För att klara detta måste vi förbereda oss och öva. Exempel på övningar kan vara hur en viktig verksamhet ska klara sig vid ett större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

Krisledningsorganisation

Vi har en utbildad och övad krisledningsorganisation som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Krisledningsnämnd

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd vid behov aktiveras. Krisledningsnämnden kan då ta över hela eller delar av verksamhetsområden som är nödvändiga för att kunna fatta snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Alla kommuner i Sverige har till uppgift att stärka det civila försvaret. Det civila försvaret är en del i totalförsvaret, den andra delen är militärt försvar. Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap och krig. Målen för kommunernas arbete med civilt försvar är att

  • skydda befolkningen
  • säkerställa samhällsviktiga funktioner
  • stödja försvarsmakten.

Posom är kommunens krisstödsgrupp. Syftet med gruppen är att kunna erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer vid kriser och katastrofer, för att förebygga psykisk ohälsa.

När larmas Posom ut?

Posom larmas ut när det övriga samhällsstödet inte finns tillgängligttill exepmel på kvällar, nätter, helger, och andra tillfällen när vårdcentralen och andra instanser har stängt. Posom hjälper även till när det övriga samhällsstödet inte räcker till. Det kan vara till exempel vid större kriser eller katastrofer.

För Posomgruppen spelar storleken på krisen ingen roll för att hjälpa personer i en svår situation. Stödpersoner från Posom kan larmas ut till allt från en kris där det finns en drabbad, till en katastrof där det finns ett stort antal drabbade. Stödpersoner kan även följa med som stöd när Polisen meddelar dödsbud.

I Älvdalens kommun är det i huvudsak blåljusverksamheten (räddningstjänst, polis och ambulans) som larmar ut stödpersoner.

Ledningsgrupp och utbildade stödpersoner

Posom består av en ledningsgrupp och två stödpersongrupper varav en grupp finns i Älvdalen och en i Särna/Idre. Stödpersonerna är utbildade i grundläggande krishantering och psykologisk första hjälpen. Deras uppdrag är att ge akut krisstöd till drabbade individer och/eller deras närstående. Det kan handla om både psykologiskt första hjälpen och om att vara ett medmänskligt stöd och hjälpa till att lösa praktiska problem.

Frivilliga Resurs Gruppen (FRG) i Älvdalen har ett samarbetsavtal med kommunen som extra resurs när våra ordinarie resurser behöver förstärkning i utsatta lägen och svåra påfrestningar för samhället. FRG finns i Älvdalen, Särna och Idre. Uppgifter som FRG kan hjälpa kommunen med kan vara till exempel att

  • upprätta informationsställen i kommunen
  • samordna frivilligresurser
  • dela ut flygblad/information i bostadsområden
  • dela ut vatten och ha bevakning av mobila tankar
  • administrera spontanfrivilliga
  • assistera vid utrymning, uppsamlingar, registreringar, ledsagning och inkvartering
  • hjälpa till med sanering vid oljeutsläpp
  • bistå vid transporter och kommunens trygghetspunkter
  • biträda med tillsyn av till exempel äldre.

Runt om i kommunen finns fastigheter som kan fungera som trygghetspunkter vid kriser och katastrofer. Exempel på trygghetspunkter kan vara

  • bystugor
  • kommunhus
  • församlingshem.

Trygghetspunkterna kan ta emot större människogrupper i behov av hjälp, till exempel vid

  • en utrymning av en fastighet
  • efter en större olycka
  • vid ett långvarigt elavbrott.

Vad finns på en trygghetspunkt?

Den övergripande uppgiften för trygghetspunkterna är att svara för information och trygghet för de som befinner sig inom ett visst geografiskt område i samband med kriser och katastrofer.

Vid en trygghetspunkt kan, beroende på typen av händelse och omfattning, besökare få

  • aktuell information
  • krisstöd
  • vila
  • enklare sjukvård
  • servering av lättare mat och dryck
  • hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst.

Hur får trygghetspunkterna sin information?

Kommunens krisledningsorganisation ger trygghetspunkterna aktuell information. Den informationen kan i sin tur ges till de personer som söker sig dit.

Hur bemannas trygghetspunkterna?

Trygghetspunkterna kan bemannas av

  • Frivilliga resursgruppen, FRG
  • Posom
  • tjänstepersoner på kommunen.
Senast uppdaterad: 11 juli 2019