Information om coronaviruset
Tacka ja till vaccin och håll avstånd – nu kan vi stoppa pandemin!

Handlingsprogram: Trygghet och säkerhet i Älvdalens kommun

Brandkåren Norra Dalarna har tillsammans med medlemskommunerna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen tagit fram ett gemensamt handlingsprogram för trygghet och säkerhet i norra Dalarna. På den här sidan kan du läsa om hur Älvdalens kommun arbetar med trygghet och säkerhet i kommunen.

Bakgrund

Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner ska vara trygga och säkra att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor, krishantering och civilt försvar är nödvändigt för att skapa en trygg och säker tillvaro. Medlemskommunernas beredskaps- och säkerhetssamordnare har i samarbete med Brandkåren Norra Dalarna tagit fram ett gemensamt handlingsprogram.

Till handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram för områdena brottsförebyggande arbete, trafiksäkerhet, riskhänsyn i fysisk planering, brandförebyggande och operativ verksamhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet, krisberedskap (utgör även plan för extraordinära händelser) och civilt försvar/beredskap. Delprogram finns också att tillgå hos Brandkåren Norra Dalarna.

I delprogrammen beskrivs strategiskt viktiga aktiviteter/åtgärder för kommunen och
särskilda satsningar för perioden 2019–2022.

Uppföljning sker genom en årlig skriftlig rapport till respektive kommunstyrelse samt
fortlöpande uppföljning och utvärdering inom varje delområde.

Brottsförebyggande arbete

Vi vill att du ska känna dig trygg i Älvdalens kommun. Huvuddelen av kommunens
brottsförebyggande arbete omfattar arbete med barn och ungdomar, fysiska
trygghetsåtgärder och åtgärder som fastighetsägare gör.

I de brottsförebyggande satsningarna ingår också förebyggande arbete på individnivå.
Kommunen samarbetar med polisen, näringsliv och lokala initiativ.

I Älvdalens kommun finns ett lokalt brottsförebyggande råd (BRÅ) som arbetar för minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället.

Målet med lokala BRÅ är att minska brottsligheten och öka tryggheten för kommunens invånare och besökare. Det gör vi genom långsiktig samverkan och gemensamma insatser tillsammans med olika aktörer och lokala nätverk.

Arbetet utgår från nationella BRÅ:s riktlinjer och lokala samverkanöverenskommelser och medborgarlöften som skrivs mellan kommunen och polisen. Den lokala problematiken och de lokala behoven styr innehållet i överenskommelsen och medborgarlöfte.

Arbetet i lokala BRÅ leds av kommunstyrelsens ordförande. BRÅ har sammanträden tre gånger per år och i rådet ingår representanter från

  • Barn- och utbildningsförvaltningen
  • Vård- och omsorgsförvaltningen
  • Service- och utvecklingsförvaltningen
  • Kommunledningskontoret
  • Älvdalens utbildningscentrum
  • Polisen.

Under lokala BRÅ finns flera områden för förebyggande arbete inom

  • alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT)
  • suicidförebyggande arbete
  • våldsbejakande extremism.

Lägesbildsinsamling utifrån samverkansöverenskommelsen

Varje månad samlar vi in aktuell information om sociala risker som sammanställs i en lägesbild. Lägesbilden analyseras och sammanställs av en grupp där det ingår representanter från

  • kommun
  • polis
  • näringslivet
  • bostadsbolag
  • föreningar
  • Älvdalens utbildningscentrum.

Arbetet utgår från samverkansöverenskommelsen mellan Älvdalens kommun och lokalpolisområde Mora. I samverkansöverenskommelsen finns sex fokusområden som på ett övergripande sätt fångar upp social oro och brottslighet i kommunen. Dessa sex fokusområden är följande:

  • ordningsstörningar och otrygghet
  • hot och våld
  • extremism och kriminella nätverk
  • ungdomar och skolor
  • alkohol, narkotika, dopning och tobak
  • hot mot kommunala tjänstemän och politiker.

Våldsbejakande extremism

Vi har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism för anställda i kommunen. Syftet är att ge en ökad kunskap om ämnet och en vägledning om förebyggande arbete för att motverka åldsbejakande extremism. Kunskap och förebyggande arbete är viktigt för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma.

Kommunpolisen driver Polismyndighetens lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer.

I Älvdalens kommun finns polisen tillgänglig under begränsade öppettider. Dit kan du vända dig i frågor som rör anmälan, hittegods och tillstånd.

Anmälan och tips

Polisens resurser styrs utifrån anmälningsstatistiken. Det är därför viktigt att du som invånare anmäler och tipsar polisen om brott eller om du misstänker brott.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Lokala brottsförebyggande rådet ska sammanträda minst tre gånger per år

Samverkan och gemensamma insatser

Folkhälsostrateg

Barn- och utbildningsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen

Service- och utvecklingsförvaltningen

Kommunledningskontoret

Älvdalens utbildningscentrum

Polisen

Löpande

Skapa en lokal lägesbild avseende sociala risker

Månadsvis inlämning av uppgifter och möte för analysering och sammanställning

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Folkhälsostrateg

Kommunpolis

Kommun

Polis

Näringslivet

Bostadsbolag

Föreningar

Älvdalens utbildningscentrum

Månadsvis

Trafiksäkerhet

Älvdalens kommun arbetar regelbundet tillsammans med kommunens vägföreningar med att höja trafiksäkerheten inom kommunen. Trafikförebyggande åtgärder planeras årligen i samarbete med Trafikverket och kommunens vägföreningar.

Kommunen och vägföreningar utför hastighetsmätningar på sträckor där det upplevs att fordonsförare ofta överskrider gällande hastighetsbegränsning. Genom samarbete med polisen levererar kommunen resultaten av mätningarna till dem.

För att förbättra trafiksäkerheten för trafikanter lämnar kommunen synpunkter till
Trafikverket om brister och förslag på åtgärder längs de allmänna vägarna.

Vid fysisk planering beaktas trafiksäkerheten löpande, inte minst i en strävan efter att skapa säkra färdvägar för oskyddade trafikanter.

Underhållning av kommunens vägar sköts av den entreprenör som kommunen upphandlat. För de kommunala vägarna utförs en årlig översyn för att upptäcka brister. Vägföreningar sköter sina vägar själva, men kommunen hjälper till med kunskap och förslag på åtgärder.

Riksväg 70 är rekommenderad trafikled för farligt gods och går i princip genom hela kommunen och passerar centralorten Älvdalen och de två större orterna Särna och Idre. Riksvägen tillhör Trafikverket och underhållet sköts av upphandlad entreprenör. Trafikverket ansvarar även för de länsvägar som finns inom kommunen.

De flesta byvägar inom kommunen sköts och underhålls av Älvdalens Besparingsskog eller Särna-Idre Besparingsskog. Vid vissa byvägar är det istället en lokal vägförening eller samfällighet som är väghållare.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Att gällande hastigheter inom kommunens vägar efterföljs

Hastighetskontroll med egen hastighetsmätare

Samhällsenheten

Polisen

Medborgare

Löpande

Vid behov genomförs trafikkontroller

Olika former av trafikkontroller

Polisen

Polisen

Gatuingenjör

Löpande

Att vägar ska hållas i ett tillfredsställande skick

Årlig översyn

Underhållsåtgärder

Träffar med Trafikverket

Samhällsenheten

Trafikverket

Gatuingenjör

Trafikverket

Löpande

God standard för oskyddade trafikanter

Framtagande av cykelstrategi

Samhällsenheten

Trafikverket

Gatuingenjör

Planhandläggare

Trafikplanerare

Trafikverket

Löpande

Säker trafikmiljö vid skolor

Belysningsåtgärder

Översyn vägskyltar

Ombyggnationer

Samhällsenheten

Trafikverket

Gatuingenjör

Trafikplanerare

Barn- och utbildningsförvaltningen

Löpande

Arbeta förebyggande mot halkolyckor

Sandning

Samhällsenheten

Gatuingenjör

Entreprenörer

Löpande

Ökad förståelse om siktens betydelse vid gatukorsningar

Information till medborgare via annonser i lokala blad samt via Älvdalens kommuns webbplats

Samhällsenheten

Gatuingenjör

Lokala blad

Löpande

Is- och vattensäkerhet

Älvdalens kommun har stora möjligheter att erbjuda ett rikt friluftsliv, både sommar- och vintertid, för såväl kommuninvånare som för besökare och turister. Insatser krävs för att samtliga ska kunna ha ett aktivt friluftsliv nära vatten oavsett årstid.

Vattensäkerhet i kommunen

Vattensäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde använde flytväst vid aktiviteter på vatten. God vattensäkerhet uppnår man också genom att den enskilde kan simma. Ju tidigare simkunnighet desto bättre vattensäkerhet.

Kommunen arbetar med att skolbarn ska lära sig simma, is-livräddning, isvett och badvett.

Flytvästdepå finns hos brandkåren i Älvdalen, för kommunens invånare, besökare och turister.

Fastighetsägare, markägare och verksamhetsutövare måste också se till att det finns god tillgång på livräddningsutrustning vid platser för vattenaktiviteter.

För att känna frihet och trygghet vid kommunens badplatser är det viktigt att ha badvett.

  • Bada alltid tillsammans med någon.
  • Simma längs med stranden.
  • Hoppa eller dyk inte på okänt vatten.
  • Knuffa aldrig i eller håll fast någon i vattnet.
  • Simma inte under bryggor och hoppställningar.
  • Spring inte på bassängkant eller brygga - du kan halka.
  • Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
  • Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten.
  • Lek inte med livräddningsmateriel.
  • Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
  • Meddela alltid var någonstans ni ska bada och när ni tänker komma tillbaka.
  • Undvik solens starka strålar mitt på dagen.

Vintertid är det alltid viktigt att alla som rör sig på och vid isbelagda vatten har isvett.

  • Var aldrig ensam på isen.
  • Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
  • Prova alltid isen med en ispik om du är osäker.
  • Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst 10 cm tjock.
  • Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
  • Lär dig var isens svaga punkter är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
  • Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.
  • Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
  • Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka.

Om du ska ut i båt är det viktigt att ha båtvett.

  • Använd alltid flytväst.
  • Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans.
  • Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.
  • Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget.
  • Stanna vid båten om du faller i vattnet.
  • Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
  • Om du ska rädda en nödställd, ta upp personen i aktern på båten.
  • Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
  • Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp.
  • Se till att det finns öskar, ankare, livlina, reserv-åra eller paddel i båten.
  • Meddela alltid vart ni ska åka och när ni tänker komma tillbaka.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Möjlighet för alla att använda flytväst

Utlån via räddningstjänsten

Kommunicera till invånaren att möjlighet finns att låna flytväst

Räddningstjänsten

Räddningstjänsten

Service- och utvecklingsförvaltningen

Löpande

Simundervisning för samtliga elever i förskoleklass och årskurs 1–9

Simundervisning

Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärare

Elever

Särna och Älvdalens simhall

Löpande

Uppföljning och extraundervisning varje år för de elever som inte lärt sig simma

Simundervisning

Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärare

Elever

Särna och Älvdalens simhall

Löpande

Betyg i simning i årskurs 6–9

Simundervisning

Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärare

Elever

Löpande

Årskurs 5–9 erbjuds frivilligt prova på räddning från isvak

Isvaksräddning

Barn- och utbildningsförvaltningen

Räddningstjänsten

Lärare

Räddningstjänsten

Löpande

Simkunnighet hos vuxna

Simundervisning för vuxna

Service- och utbildningsförvaltningen

Älvdalens simhall

Löpande

Fallprevention

Fall, med följande konsekvenser i form av frakturer och andra skador, utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen.

Ett fall är en oväntad händelse då en person oavsiktligt förflyttas till en lägre nivå, exempelvis ramlar ner på golvet, hasar ur en stol, faller från en stege eller snubblar på trottoarkant. Fallolyckor är de olyckor som orsakar flest dödsfall, leder till flest antal inläggningar på sjukhus och leder till flest antal besök på akutmottagningar.

Fallstatistik

Siffror från socialstyrelsen visar att strax över 1 000 personer i Sverige dog av fallolyckor 2017. Cirka 67 000 personer skadades så allvarligt att de fick läggas in på sjukhus. De flesta är 80 år och äldre.

I Dalarna visar statistik från socialstyrelsen att antal slutenvårdande personer med fallskador 2017, som var 65 år och äldre uppgick till 1 663 personer. I alla åldrar var det totalt 2 347 personer. I Dalarna dog 25 personer över 65 år av sina fallolyckor. I alla åldrar dog totalt 26 personer.

Orsaker till fall kan relateras till individuella faktorer, livsstil, sociala faktorer och miljöfaktorer. Risker för fall och fallolyckor är en följd av samspelet mellan omgivning, kapacitet och aktivitet. I de yngre åldrarna kan det vara barn som skadas under lek, människor som skadas i arbetet eller vid fritidssysselsättningar. Hos de äldre (65+) sker fallen ofta i hemmet i vardagliga situationer. Svårigheter att gå, nedsatt balans, nedsatt muskelstyrka, vissa läkemedel och syn-/hörselproblematik innebär ökad fallrisk för äldre personer. Riskfaktorer för skada/fraktur kan till exempel vara hög ålder, låg bentäthet, låg kroppsvikt och tidigare fraktur.

I åldersgruppen 65+ kan ett fall vara det som gör att man övergår från att ha klarat sig helt själv till att bli beroende av hemtjänst, (hem-)sjukvård, rehabilitering, hjälpmedel och bostadsanpassning. Förutom den livskvalitetsförsämring som detta innebär för den enskilda personen så genererar det dessutom stora kostnader för samhället.

Samhällets totala kostnader, som är förknippade med fallolyckor enbart bland äldre, uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor årligen, fördelat mellan direkta kostnader (cirka fem miljarder) och kostnader för livskvalitetsförsämringar (omkring nio miljarder). I dessa kostnader ingår inte produktionsbortfall och fritidsförlust. Om man fördelar kostnaderna på varje enskild medborgare i Sverige, blir det ungefär 1 500 kronor per individ.

Verksamheterna arbetar med ett systematiskt arbetssätt gällande fallprevention. Alla personer över 65 år erbjuds fallriskbedömning. Kommunen använder senior alert som ett verktyg i bedömning och åtgärder. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Om en person bedöms ha en fallrisk kan personen erbjudas vissa skyddshjälpmedel som till exempel höftskyddsbyxor eller stöd i form av rullator.

Personalen på särskilda boenden och i hemtjänst uppmanas att rapportera alla fall då person hittas på golvet eller ses falla. Syftet med detta är att förebygga fler fall. Under 2018 rapporterades 269 fall i särskilt boende och hemtjänst. De flesta fall leder inte till någon skada och större delen av fallen inträffar i eget boende.

I samband med fallet görs en enkel analys om förbättringar kan göras i miljön eller på annat sätt för att minska fallrisken. En övergripande analys görs varje år av alla fall för att se om den finns samband eller om förbättringar kan göras i ett större perspektiv för att minska fallen. Fallen rapporteras varje år i Socialförvaltningens kvalitet och patientberättelse som redovisas till Socialnämnden.

Förflyttningsutbildning

Förflyttningsutbildning för all omvårdnads-/omsorgspersonal i sociala sektorn genomförs fortlöpande. Målet är att personalen ska ha kunskap om trygga förflyttningar så att skador (däribland fall) undviks hos både personal och omsorgstagare.

Personal och entreprenörer arbetar rutinmässigt med förebyggande åtgärder i form av sandning vid kommunens fastigheter under vinterhalvåret. Förebyggande åtgärder vid samtliga kommunala lekplatser i form av besiktning av extern besiktningsman, genomförs årligen. Syftet är att skapa trygga och säkra lekplatser för att minska antalet fallolyckor och övriga skador.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Öka kunskapen bland äldre för att minska antalet fallolyckor

Information via teamarbete i särskilt boende

MAS

Enhetschefer

Verksamhetschef

Omsorgspersonal

Äldre i särskilt boende

Löpande

Anpassning

Rätt hjälpmedel

Arbetsterapeut

Bostadsanpassningen, hemtjänstpersonal

Undersköterska

HSL-enheten

Löpande

Höja säkerheten vid kommunala lekplatser

Besiktning, upprustning

Service- och utvecklingsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Fastighetsbolaget

Fastighetsskötare

Löpande

Minimera halkolyckor vid kommunala fastigheter och allmän plats

Sandning, beakta dagvatten vid planering, projektering och drift

Service- och utvecklingsförvaltningen

Maskinförare

Fastighetsskötare

Externa entreprenörer

Gatuingenjör

Planarkitekter

Löpande

Säker och bra avvikelsehantering gällande fall inom äldreomsorgen

Uppdatera rutiner angående rapportering och hantering av fall

MAS

Verksamhetschef

Omvårdnads-/omsorgspersonal

Legitimerad personal

Enhetschef

Löpande

Säkra förflyttningar

Förflyttningsutbildning till omvårdnads-/omsorgspersonal

MAS

Enhetschef

Verksamhetschef

Omvårdnads-/omsorgspersonal

Legitimerad personal

Enhetschef

Löpande

Strukturerat riskbedömningsarbete för alla 65+ inom HSL och SOL-verksamheten

Registrering av Senior alert

MAS

Enhetschef

Omvårdnads-/omsorgspersonal

Legitimerad personal

Enhetschef

Löpande

Suicidprevention

Suicid (självmord) innebär en medveten, uppsåtlig, självförvållad, livshotande handling som leder till döden. Självmord är ingen sjukdom, men självmordsbenägenheten är ändå ett problem som ofta aktualiseras i vården.

Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

En god psykisk hälsa är en förutsättning för god livskvalitet och ett fungerande vardagsliv. Motsatsen är psykisk ohälsa vars yttersta konsekvens är suicid.

Enligt socialstyrelsen visar undersökningar att upp till 96% av dem som tar sitt liv har en diagnostiserbar psykisk sjukdom. De flesta som tar sitt liv har haft kontakt med sjukvården före självmordet, oftast med den psykiatriska vården eller med allmänläkare. Många har också haft kontakt med socialtjänsten.

I Sverige dör sex gånger fler till följd av självmord än i trafiken. Var sjätte timme tar någon sitt liv, vilket innebär fyra personer per dygn. Tre personer i åldern 15–24 tar sitt liv varje vecka och antalet självmord minskar i alla åldrar, utom bland 15–25-åringar. Självmord är vanligast bland män som är 65 år och äldre.

Arbetet med suicidprevention innefattar delar av arbetet med att främja psykisk hälsa.

Kommunen arbetar med samhällsinriktad suicidprevention. För att utveckla det suicidpreventiva arbetet i kommunen finns ett nätverk med representanter från kommunens olika verksamheter, civilsamhället, religiösa trossamfund och primärvården inom region Dalarna. I nätverket sprids kunskaper om evidensbaserade metoder för att minska suicid samt att höja kompetensen hos nyckelpersoner.

Kommunen har ett uppdrag att arbeta med budget- och skuldrådgivning. I uppdraget ingår att sprida information till andra professioner för att lyfta ekonomisk ohälsa och förebygga överskuldsättning. Privatekonomi är en viktig faktor som påverkar helheten i individers livssituation, inte minst hälsan.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Utveckla samverkan mellan olika aktörer för kunskapsspridning

Föreläsningar

Möten

Kompetenshöjande insatser

Folkhälsostrateg samordnar

Representanter från kommunen

Civilsamhället

Religiösa trossamfund

Region Dalarna

Löpande

Arbeta utifrån den lokala överenskommelsen om "Samverkan och samarbete mellan Älvdalens kommun och Region Dalarna. Barn och unga 0–17 år med psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning."

I ett tidigt skede erbjuda rätt insatser till barn/unga och deras familjer genom samordnade insatser

Folkhälsostrateg samordnar

Barn- och utbildningsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen

Primärvård

Barn- och ungdomspsykiatrin Habiliteringen

Älvdalens Utbildningscentrum

Löpande

Nätverket ska redovisa en gång per år till lokala Brottsförebyggande rådet

Redovisa statistik och samverkan

Folkhälsostrateg samordnar

Fokhälsostrateg

Till årets första möte med lokala Brottsförebyggande rådet

Riskhänsyn i fysisk planering

I den fysiska planeringen, det vill säga planering som berör användningen av mark- och vattenområden, är det viktigt att ta hänsyn till olika riskfaktorer, exempelvis risk för ras, skred och översvämningar.

Kommunen ansvarar för den översiktlig planeringen och kommunens översiktsplan antogs 2019-03-04 och vann laga kraft 2019-10-30.

Även i samband med detaljplanering och bygglov beaktas säkerhetsaspekter.

Kommunens VA-plan antogs 2019-03-04 och vann laga kraft 2019-03-25. Den utmynnar i förslag till utbyggnad av kommunalt VA och hur VA utanför kommunalt verksamhetsområde ska hanteras. Planen samverkar med översiktsplanen. Hänsyn till olika risker hanteras i planen.

Det är önskvärt att ta fram en översiktlig stabilitetskartering för ett antal riskområden. En sådan ska användas vid ärendehantering och i den fysiska planeringen.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Sammanställ ras- och skredrisker

Karteras och sammanställs digitalt

Samhällsenheten

Samhällsenheten

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

2021

Sammanställ skyfallskartering

Karteras och sammanställs digitalt

Samhällsenheten

Samhällsenheten

2021

Krisberedskap

Kommunen ska tillsammans med andra kommuner, länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbeta tillsammans för att öka samhällets krisberedskap på lokal nivå. Kommunen har många verksamheter som måste fungera under kriser, till exempel:

  • äldreomsorg
  • vattenförsörjning
  • räddningstjänst
  • skola.

Målet för kommunens krisberedskap är att:

  • skydda människors liv och hälsa
  • värna om samhällets funktionalitet
  • ge korrekt, begriplig och tillgänglig information till drabbade, allmänhet, personal,
    samverkande organisationer och media
  • upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri-och rättigheter.

Kommunens uppgifter utgår från överenskommelser mellan Sveriges kommuner och
regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunens skyldigheter regleras i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt i tillhörande förordning (2006:637).

Krisledningsnämnd

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd vid behov aktiveras. Krisledningsnämnden kan då ta över hela eller delar av verksamhetsområden från nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig, med hänsyn till krisens art och omfattning. Syftet är att kunna fatta snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Krisledningsstab

Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM

Posom är kommunens krisstödsgrupp. Syftet med gruppen är att kunna erbjuda och organisera krisstöd vid akuta situationer vid kriser och katastrofer, för att förebygga psykisk ohälsa. Posom består av en ledningsgrupp och en samverkansgrupp samt två stödpersongrupper varav en grupp finns i Älvdalen och en i Särna/Idre.

Posom larmas ut är när det övriga samhällsstödet inte finns tillgängligt eller räcker till. Stödpersoner från Posom kan larmas ut till allt från en kris där det finns en drabbad, till en katastrof där det finns ett stort antal drabbade. Stödpersoner kan även följa med som stöd när Polisen meddelar dödsbud.

I Älvdalens kommun är det i huvudsak blåljusverksamheten (räddningstjänst, polis och ambulans) som larmar ut stödpersoner.

Frivilliga resursgruppen, FRG

Frivilliga Resurs Gruppen (FRG) i Älvdalen har ett samarbetsavtal med kommunen som extra resurs när våra ordinarie resurser behöver förstärkning i utsatta lägen och svåra påfrestningar för samhället. FRG finns i Älvdalen, Särna och Idre. Uppgifter som FRG kan hjälpa kommunen med kan vara att:

  • upprätta informationsställen i kommunen
  • samordna frivilligresurser
  • dela ut flygblad/information i bostadsområden
  • dela ut vatten och ha bevakning av mobila tankar
  • administrera spontanfrivilliga
  • assistera vid utrymning, uppsamlingar, registreringar, ledsagning och inkvartering
  • hjälpa till med sanering vid oljeutsläpp
  • bistå vid transporter och kommunens trygghetspunkter
  • biträda med tillsyn av till exempel äldre.

Trygghetspunkter

Runt om i kommunen finns fastigheter som kan fungera som trygghetspunkter vid kriser och katastrofer. Exempel på trygghetspunkter kan vara:

  • bystugor
  • kommunhus
  • församlingshem.

Trygghetspunkterna kan ta emot större människogrupper i behov av hjälp, till exempel vid en utrymning av en fastighet efter en större olycka vid ett långvarigt elavbrott.

Vad finns på en trygghetspunkt?

Den övergripande uppgiften för trygghetspunkterna är att svara för information och trygghet för de som befinner sig inom ett visst geografiskt område i samband med kriser och katastrofer. Vid en trygghetspunkt kan besökare, beroende på typen av händelse och omfattning, få:

  • aktuell information
  • krisstöd
  • vila
  • enklare sjukvård
  • servering av lättare mat och dryck
  • hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst.

Hur får trygghetspunkterna sin information?

Kommunens krisledningsorganisation ger trygghetspunkterna aktuell information. Den informationen kan i sin tur ges till de personer som söker sig dit.

Hur bemannas trygghetspunkterna?

Trygghetspunkterna kan bemannas av:

  • Frivilliga resursgruppen, FRG
  • Posom
  • tjänstepersoner på kommunen.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Skapa underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet och stärka förmågan att hantera extraordinära händelser

Skapa kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Berörda förvaltningar, kommunala bolag och förbund

2019

Ha en god beredskap för att hantera kriser

Revidera krisledningsplanen

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Krisledningsorganisationen

Löpande årligen

Upprätthålla kunskaper och förmågor inom Posom

Övning/utbildning/möten

Posom-samordnare

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Poroms ledningsgrupp, stödpersoner

Löpande

Upprätthålla kunskaper och förmågor inom kommunens krisledningsorganisation

Övning/utbildning

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Krisledningsorganisationen

Löpande

Upprätthålla kunskaper och förmågor inom FRG

Övning/utbildning

FRG-ansvarig

Medlemmar i FRG

Löpande

Upprätthålla kontaktnät och samverkan med andra kommuner och aktörer

Delta i gemensamma läns- och landsövergripande övningar och utbildningar

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Kommunens krisledningsorganisation

Löpande

Öka kommuninvånarnas kunskap i krisberedskap/hemberedskap

Krisberedskapsveckan

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

FRG Älvdalen

Kriskommunikatör

Löpande årligen

Erfarenhetsinsamling och lärande

Utvärdera kommunens krishantering efter en inträffad kris

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Kommunens krisledningsorganisation

Vid behov (efter inträffad kris)

Civilt försvar

Det civila försvaret är den verksamhet som bedrivs av civila myndigheter, kommuner,
regioner, privata företag, frivilligorganisationer samt det civila samhället. På så vis är civilt försvar ingen organisation utan en samling av ovanstående verksamhet. Målet för det civila försvaret är att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Det civila försvaret är en del i totalförsvaret, den andra delen är militärt försvar. Utgångspunkten för civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret. Det vill säga höjd beredskap eller krig.

Kommunen är en viktig aktör på lokal och regional nivå. Kommunens uppgifter utgår från överenskommelser mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Kommunens skyldigheter regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt i tillhörande förordning (2006:637).

Arbetet med civilt försvar innebär att kommunen planerar för höjd beredskap och krig. Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap i hela eller delar av Sverige. Höjd beredskap kan vara antingen skärpt eller högsta beredskap.

Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap. Kommunen ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.

Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.

Målsättning

Aktiviteter

Ansvar

Medverkande

Klart

Värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Påbörja planering för de verksamheter som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Personavdelning

2019–2020

Värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Utse säkerhetsskyddschef, skapa rutiner och materiel för hantering av uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet, etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Personalavdelning, registrator

2019–2020

Skapa förutsättningar för ledningsansvar under höjd beredskap

Utbilda kommunstyrelsen för sitt uppdrag under höjd beredskap

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Kommunstyrelsen och kommunledningen

2019–2020

Öka kommunens kunskap och förmågor

Delta i regional samverkansövning "När kriget kommer till Insjön"

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Kommunens krisledningsorganisation, krisledningsnämndens ordförande

2019

Öka kommunens kunskap och förmågor

Delta vid totalförsvarsövning 2020

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

Kommunens krisledningsorganisation, ordförande kommunstyrelsen

2019–2020

Öka kommuninvånarnas kunskap i krisberedskap/hemberedskap

Krisberedskapsveckan

Beredskaps- och säkerhetssamordnare

FRG Älvdalen

Löpande årligen

Senast uppdaterad: 20 maj 2021