Elavbrott

Samhället är beroende av elektricitet. Omfattande elavbrott förekommer sällan, men mindre avbrott inträffar då och då. Vet du hur du gör för att klara dig om det varar länge? Här får du tips och råd.

Fyra par fötter med stickade strumpor framför öppen eld.

Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. När ett strömavbrott inträffar är det viktigt att vara väl förberedd för att klara sig utan el.

På vintern finns det en viss risk för att det inte finns tillräckligt med el till alla hushåll alla timmar i alla delar av Sverige – så kallad effektbrist. Då kan det bli aktuellt att koppla bort elen för ett begränsat antal under ett par timmar för att förhindra ett större avbrott. Det kallas manuell frånkoppling även förkortat MFK. För dig som elanvändare är det ungefär som ett vanligt strömavbrott.

Vet du hur du förbereder dig som bäst?

Lyssna gärna på Sveriges radios podd Beredskap för information om hur Sveriges elnät fungerar och och när risken är som störst för manuell frånkoppling.

Då kan din el stängas av i vinter (Sveriges Radio) Länk till annan webbplats.

Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater i hemmet, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och datakommunikation. Här följer några tips på vad du kan göra inför och under ett större elavbrott:

  • Kontrollera om någon säkring eller jordfelsbrytare har löst ut i ditt proppskåp. Om omgivningen inte heller har el beror detta på ett större elavbrott. Kontakta då din elleverantör. I Mora och Orsa och Älvdalens kommun ägs elnätet av Ellevio. Länk till annan webbplats.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4. Vid större elavbrott informerar kommunen, räddningstjänsten och elnätsföretagen om hur drabbade kan få hjälp.
  • Det är bra att ha en batteridriven eller solcellsdriven radio och extra batterier till hands. Du kan också använda bilradion.
  • Ha ficklampor och reservbatterier hemma och lättillgängliga.
  • Det är bra att ha nödladdare till mobiler, surfplattor och andra enheter (powerbank).
  • Stearinljus och värmeljus ger värme, men se upp med brandfaran och tänk på ventilationen. Det finns också värmekuddar som kan ge värme i ett par timmar (finns i fritidsbutiker).
  • Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
  • Värmen kan försvinna i din bostad om du använder elburen värme eller fjärrvärme. Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
  • Om det är vinter och kallt kan du tömma frysen och lägga känsliga matvaror utomhus, exempelvis på uteplatsen eller balkongen.
  • Om många hushåll har hög elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli svart igen. Dra därför inte på all el och värme på en gång.
  • Ta reda på var närmaste brandstation finns. Elavbrott kan leda till teleavbrott och svårigheter att nå 112. På brandstationen kan du få hjälp att larma.

Efter bara en kort tid utan el kan vardagen bli besvärlig. Några saker som händer när elen försvinner är att

  • det kommer inget vatten i kranen eller toaletten
  • värmen försvinner
  • det blir svårt att laga och förvara mat
  • mat och andra varor kan ta slut i affärerna
  • det går inte att tanka
  • betalkort och bankomater fungerar inte
  • mobilnät och internet fungerar inte
  • kollektivtrafik och andra transporter står stilla
  • det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Värme i bostaden vid längre elavbrott

Hur håller jag värme i bostaden vid längre elavbrott med olika typer av uppvärmningssystem? Här hittar du vanliga frågor och svar.

Du behöver kunna klara dig själv i upp till sju dagar utan hjälp från samhället. Det betyder att du bör ha en plan för alternativ uppvärmning och saker som hjälper dig att hålla värmen, som varma kläder, filtar och en reservvärmekälla.

Om du bor i en egen fastighet måste du också se till att dina vattenledningar inte fryser. På vintern kan det innebära att du behöver tömma systemet på vatten.

Din hyresvärd ansvarar för att värmen fungerar, även vid långvariga elavbrott. Ta reda på hur de har förberett sig och om det finns en plan för att hålla värmesystemet igång.

Som hyresgäst har du också ett eget ansvar under de första sju dagarna, så se till att ha filtar och varma kläder.

Om du äger en villa är det du själv som ansvarar för värmesystemet.

Nej, du får varken värme eller varmvatten. Vissa fjärrvärmeverk kan hålla vattnet varmt i sin panna en kort tid, men det kommer inte ut i fjärrvärmenätet.

En värmepump använder mindre el än direktverkande el-element, men den behöver fortfarande el för att fungera. Om du har ett reservkraftverk kan det hjälpa, men det beror på värmepumpens storlek.

Ja, ved- och pelletspannor kräver mindre el än värmepumpar. Med ett enkelt batteridrivet reservsystem kan du ofta hålla dem igång.

Du kan använda reservvärme, till exempel:

  • Vedkamin, vedspis eller kakelugn (kräver skorsten och god ventilation)
  • Gasolkamin, fotogenkamin eller etanolkamin (kräver ingen skorsten och kan användas i lägenhet)

Se till att du har tillräckligt med bränsle och att rummet har bra syretillförsel.

Det finns regler för hur mycket gasol, fotogen och etanol du får förvara hemma:

  • I småhus och enplans flerbostadshus: max 30 liter
  • I flerbostadshus med flera våningar: max 5 liter

Mer information finns i MCF:s föreskrift MSBFS 2020:1.

Troligtvis inte, men kontrollera med ditt försäkringsbolag. Lär dig hur du stänger av och tömmer vattenledningarna i både värmesystemet och tappvattnet.

  • Ta reda på hur ditt värmesystem fungerar.
  • Ha en plan för vad du ska göra om elen försvinner länge.
  • Undersök om ett reservkraftverk är en rimlig lösning för dig.
  • Skaffa en reservvärmekälla som vedkamin, gasolkamin, etanol- eller fotogenkamin.
  • Lär dig hur du tömmer ditt vattenburna system för att undvika frysskador.
  • Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller vid längre elavbrott.
  • Kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare för mer information.

Skriv tabellbeskrivning här

Utomhustemperatur





























 

Utomhus-temperatur

Mindre flerfamiljehus med plankstomme och träfasad från 1940-talet

Flerfamiljehus med betongblocksstomme och tegelfasad från 1950-talet

Flerfamiljehus med betongstomme från 1960-talet

Flerfamiljehus med betongstomme och 150 mm isolering från 1990-talet

0

4 dygn

10 dygn

15 dygn

<33 dygn

-5

<3 dygn

<7 dygn

10 dygn

<21 dygn

-10

2 dygn

<5 dygn

7 dygn

<16 dygn

-20

<1 dygn

<3 dygn

<5 dygn

10 dygn

-30

1 dygn

2 dygn

3 dygn

<8 dygn

Temperaturer i lägenhet

Utomhustemperatur

Äldre hus 150 mm timmerväggar

20-talsvilla, plankstomme, sågspånsisolering

50-talsvilla, tegelfasad, 50 mm isolering

70-talsvilla, tegelfasad, 95 mm isolering

90-talsvilla, träfasad, 150 mm isolering

0

<4 dygn

3dygn

2dygn

3 dygn

<6 dygn

-5

2 dygn

<2 dygn

<1 dygn

<2 dygn

<4 dygn

-10

<2 dygn

1 dygn

1 dygn

1 dygn

<3 dygn

-20

1 dygn

<1 dygn

1/2 dygn

<1 dygn

<2 dygn

-30

1/2 dygn

1/2 dygn

<1/2 dygn

1/2 dygn

1 dygn

Senast uppdaterad: 8 april 2022