Besparingar på 13 miljoner krävs för budget i balans
Älvdalens kommun behöver spara cirka 13 miljoner kronor för att intäkter och kostnader ska gå ihop och få en budget i balans. Nu pågår förhandlingar med facken om de åtgärder som föreslås.
Den främsta orsaken till besparingskraven är att kommunens kostnader under flera år har ökat snabbare än intäkterna. De pengar som kommer in, till exempel genom skatt och statsbidrag räcker inte för att täcka kostnaderna för den verksamhet kommunen idag bedriver. För att få intäkter och kostnader att gå jämnt upp och få en budget i balans 2026 krävs sparåtgärder motsvarande cirka 13 miljoner kronor.
— Det är vårt ansvar att verkställa uppdraget från kommunstyrelsen för en budget i balans. På så sätt kan vi säkerställa att kommunen även i framtiden har resurser för att fullfölja sitt kommunala uppdrag inom skola, vård, omsorg och samhällsservice, säger Kristian Koivumäki, kommundirektör i Älvdalens kommun.
Ytterligare åtgärder på uppemot 12 miljoner kronor krävs för att nå kommunfullmäktiges mål om ett överskott på två procent av skatteintäkterna.
Begränsad påverkan för invånare
För brukare och elever väntas påverkan i nuläget bli relativt liten. Däremot krävs förändrade prioriteringar och arbetssätt inom kommunens förvaltningar. Vi kommer framöver att analysera fler konkreta sparförslag inom vård- och omsorgsförvaltningen. Det kan också behövas åtgärder inom för- och grundskolan.
— Vårt mål är att använda resurser och kompetens på bästa sätt utifrån invånarnas behov. Det handlar om att göra rätt saker vid rätt tidpunkt för att skapa en mer effektiv organisation, säger Kristian.
Tjänster som påverkas
I sparförslaget finns det i nuläget 12 tjänster som kan komma att tas bort. Flera av dessa kan lösas genom vakanser, omplaceringar eller pensionsavgångar. För några av rollerna som föreslås tas bort finns risk för uppsägningar på grund av arbetsbrist.
- Inom vård- och omsorgsförvaltningen ska arbetstider ses över. Målet är att minska nyttjandet av vikarier, anpassa arbetstider efter verksamhetens behov och vårdtyngd samt öka samarbetet mellan enheterna. Åtgärden handlar om att arbetssätten och arbetstiderna bättre ska motsvara behoven.
- Inom barn- och utbildningsförvaltningen försvinner det pedagogiska utvecklingsteamet. Även utbytet mellan fadderföretag och skola förändras. Inför varje läsår behöver skolan också planera för att antalet barn minskar.
- Inom samhällsutvecklingsförvaltningen minskas antal medarbetare bland annat utifrån att antalet bygglovsärenden blivit färre. Minskningen hanteras genom att inte återbesätta vakanta tjänster.
- Inom kommundirektörsförvaltningen försvinner fyra administrativa tjänster. Det påverkar bland annat stödet internt inom kommunen. Detta kommer ställa krav på förändrade arbetssätt och prioriteringar.
— Vi har informerat fackförbunden samt medarbetare i berörda verksamheter. I slutet av oktober kommer vi att förhandla vidare med de fackliga organisationerna om de åtgärder som finns med i besparingsförslaget, säger Kristian.
Andra besparings- och inkomsthöjande åtgärder
Förutom förändringar i verksamheterna ser kommunen också över andra sätt att minska kostnader och öka intäkter. Det kan till exempel handla om att se över kostnader för lokaler samt olika avgifter och taxor.
— Jag förstår att de här förändringarna kan väcka oro både bland medarbetare och invånare. Men vårt ansvar är en leverera god välfärd och det förutsätter en långsiktigt hållbar ekonomi, säger Kristian.
Frågor och svar
Hur har kommunen tagit fram förslagen till åtgärder?
Kommunstyrelsen har tidigare gett kommundirektören i uppdrag att utreda hur effektiv kommunens förvaltning är och tydliggöra hur förvaltningen är organiserad. I uppdraget ingick bland annat att titta på antalet chefer per medarbetare inom olika enheter.
Utifrån bland annat denna utredning och kostnadsjämförelser har kommunledningen tagit fram förslag på åtgärder. Förslagen ska nu förhandlas fackligt och informeras till kommunstyrelsen innan beslut fattas.
Kommunen försöker så långt det går att undvika åtgärder som påverkar våra invånare negativt, särskilt barn och och äldre. Samtidigt måste vi anpassa oss till minskad befolkning och ett mer utmanande ekonomiskt läge.
Sparar kommunen mycket på vård, omsorg och skola i föreslagna åtgärder?
Nej, vård- och omsorgsförvaltningen får 7 miljoner kronor mer i budget 2026 jämfört med 2025. För att kunna finansiera detta flyttas pengar från andra förvaltningar.
- 2 miljoner kronor från Kommundirektörsförvaltningen
- 2 miljoner kronor från Samhällsutvecklingsförvaltningen
- 3 miljoner kronor från Barn- och utbildningsförvaltningen.
Trots det har vård- och omsorgsförvaltningen ett beräknat underskott på cirka 10 miljoner kronor för 2025 och behoven ökar, särskilt inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Därför behöver förvaltningen ändå göra åtgärder för att bromsa kostnadsökningarna.
De största besparingarna sker inom administration. Skolan berörs minst.
Hur ser resurserna ut för skolan?
År 2024 kostade grundskolan och fritidshemmen cirka 24 miljoner kronor mer än den borde enligt sin så kallade referenskostnad. Referenskostnaden beräknas i det kommunala utjämningssystemet och visar vad en kommun förväntas ha i kostnader utifrån sina förutsättningar. Du kan läsa mer om utjämningssystemet på Sveriges kommuner och regioners (SKR) webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
På senare år har kommunens grundskola kostat allt mer per elev och betydligt mer än den kompensation kommunen får genom det kommunala utjämningsystemet.
Så sent som 2019 kostade verksamheten endast 4 miljoner kronor mer än sin referenskostnad för att nu under senaste två åren ökat sin avvikelse med cirka 10 miljoner kronor per år. Orsaken är allt högre hyreskostnader med anledning av nya Älvdalsskolan samt ökade hyreskostnader med anledning av ökade ränte- och driftkostnader.
Lokalkostnaderna har ökat med över 10 000 kronor per elev senaste tre åren och var 2024 nästan 70 procent högre än för snittkommunen. Detta då kommunens skolor totalt sett har stora lokalytor per elev.
På detta tillkommer att kommunen har allt färre elever i grundskolan, kombinerat med i princip oförändrad bemanning inom grundskolan.
I takt med färre elever i grundskolan är det tydligt i Koladas tabell hur lärartätheten i kommunens grundskolor blir allt högre. 2024 var det endast fyra kommuner i Sverige som hade en högre lärartäthet än Älvdalens kommun.
Inom förskolan är både barngruppernas storlek och personaltäthet i nivå med riket, detta bland annat tack vare den omställning som kunde göras tack vare stängningen av Gula villans förskola. Inom förskolan är lokalkostnaderna i nivå med övriga kommuner. Därför krävs i nuläget inga större åtgärder inom förskolan, men i takt med minskade barnkullar kommer viss omställning krävas.
Hur ser resurserna ut för äldreomsorgen?
Precis som för grundskolan finns ett kommunalt utjämningssystem även för äldreomsorgen som beaktar geografiska och demografiska förutsättningar.
Även här är verksamheten dyrare än sin referenskostnad och med en ökande negativ avvikelse. Under 2020-talet har äldreomsorgen utvecklats från att kosta 8 miljoner kronor mer än sin referenskostnad till att 2022 vara omkring 15 miljoner kronor dyrare och nu för 2024, 24 miljoner kronor dyrare.
Under 2024 kostade en genomsnittlig hemtjänsttagare omkring 500 tusen kronor, detta jämfört med 410 tusen kronor för liknande kommuner och 380 tusen kronor i riket. Inom hemtjänsten är det framför allt personalkostnader och schemat som styr kostnadsnivån.
En brukare på särskilt boende i Älvdalens kommun kostade 2024 cirka 1,4 miljoner kronor per år jämfört med liknande kommuner där motsvarande kostnad var 1,2 miljoner kronor. Orsaken till kostnadsskillnaden är bland annat stora och därmed dyra lokaler i kommunen.
Har kommunen många chefer?
Nej, jämfört med andra kommuner har Älvdalens kommun inte många chefer, tvärtom. Idag har Älvdalens kommun cirka en chef per 20 tillsvidareanställda, men med stora skillnader inom olika verksamheter. Till detta tillkommer timvikarier som Älvdalens kommun har en stor andel av.
Älvdalens kommun har därmed fler medarbetare per chef än andra kommuner och betydligt fler medarbetare per chef än privat sektor. Du kan läsa mer i en rapporten Chefer i välfärden på SKR:s hemsida. Länk till annan webbplats.
Generellt är det så att kvinnodominerade branscher, såsom vård och skola har färre chefer per anställd än mansdominerade branscher.
Forskning visar att det finns ett samband mellan god arbetsmiljö i form av bland annat lägre sjukfrånvaro och en högre chefstäthet. Du kan läsa mer i forskningsrapporten. Medarbetare, brukare och elever gynnas av fler chefer eftersom chefen då kan vara mer närvarande och det skapar en bättre arbetsmiljö för medarbetarna.
Har kommunen många administratörer?
Det är svårt att jämföra antalet administratörer mellan kommuner. Men en utredning som kommundirektören gjort på uppdrag av kommunstyrelsen visar att Älvdalens kommun inte har fler administratörer än liknande kommuner.
Många administrativa tjänster innebär dessutom att man arbetar nära kärnverksamheten, som till exempel skoladministratörer eller planerare inom vård och omsorg.
I kommunhuset i Älvdalen finns cirka 90 medarbetare. Många av dem arbetar med andra kärnuppdrag som kommunen har utöver skola och vård och omsorg, bland annat detaljplanering och socialtjänst. En annan roll i kommunhuset är sekreterare. De säkerställer att de demokratiska processerna fungerar inför politiska möten såsom utskott, kommunstyrelse och nämnder och är därmed en del av kommunens grunduppdrag som demokratisk organisation.
Den vanligaste gruppen anställda i kommunhuset är personal på Löneservice som sköter löner åt alla anställda inom Älvdalens kommun, Mora kommun och Orsa kommun samt samtliga kommunala bolag för dessa tre kommuner. Detta motsvarar administration av löner för över 4000 anställda. Älvdalens kommun står för cirka 20 procent av kostnaderna för denna samverkan. Det innebär att cirka 3 anställda sköter lönerna åt 600 tillsvidareanställda och de nästan 400 timvikarier som finns anställda hos Älvdalens kommun.
Kostar våra politiker mycket pengar?
Den politiska verksamheten i Älvdalens kommun kostar cirka 1 600 kronor per invånare. Det är:
- cirka 250 kronor mer per invånare än i andra landsbygdskommuner
- ungefär dubbelt så mycket som rikssnittet.
Mindre kommuner har generellt högre kostnader för politiken eftersom vissa funktioner måste finnas oavsett kommunstorlek.
Älvdalens kommun har en heltidsarvoderad politiker, kommunstyrelsens ordförande.
Kontakter
Kristian Koivumäki
Bild
- Roll
- Kommundirektör
- E-post
- kristian.koivumaki@alvdalen.se
- Telefon
- 0251-312 01