Invigning av häxanklagades minnesmonument

Publicerad: 27 maj 2025

Den svenska häxprocessen pågick under åren 1667–1676 och började i Älvdalen. 14 kvinnor och 3 män dömdes till döden. Nu reser vi ett minnesmonument till deras minne.

Dimmig soluppgång över tallskog och myr.

Onsdag 28 maj klockan 14.00 inviger Älvdalens kommun och Svenska kyrkan, Älvdalens församling ett minnesmonument, vid Sockenstugan strax söder om Älvdalens kyrka, över de människor som i slutet av 1600-talet fick sätta livet till då de dömdes för trolldom och häxkonster. Fjorton personer avrättades genom halshuggning och brändes på bål, tre av de anklagade avled i fängelset innan dödsdomen hann träda i kraft. Invigningen sker vid minnesplatsen som ligger strax söder om Älvdalens kyrka. Där har ett minnesmonument i form av en sten med en plakett med de avlidnas namn rests. Intill stenen finns en skylt där man kan läsa om händelsen.

Minnesmonumentet - ett medborgarförslag

2022 togs ett politiskt beslut att säga ja till ett medborgarförslag att skapa ett minnesmonument över de häxanklagade. 2024 jobbade en skolklass vid Älvdalsskolan fram ett förslag på hur en sådan minnesplats skulle kunna se ut. Nu våren 2025 blir det verklighet och en stor sten från stenbrottet i Mångsbodarna är framtagen.

– Vi lever i en tid där falsk information snabbt sprids och blir till sanning utan hänsyn till dem det drabbar, då som nu kan detta få förödande konsekvenser. Vi hoppas att detta minnesmonument blir en plats där vi i någon mån kan ge upprättelse till de som fick sätta livet till i slutet av 1600-talet men också bli en plats för människor att besöka för att ledas in i tankar och samtal om hur viktigt det är att vi talar gott om varandra. Och inte minst för skolklasser i utbildande syfte, säger Peter Egardt, kommunstyrelsens ordförande i Älvdalens kommun.

Lokalt samarbete med bred kunskap

För att få till stånd denna minnesplats har vi tagit hjälp av släktforskare och lokalhistoriker. Kommunen står för kostnaden för att ta fram skylt och sten och kyrkan står för markfrågor och skötsel.

– Arbetet har skett i samarbete med lokala entreprenörer. På en liten ort som Älvdalen känns det fint att man kan samla så mycket och bred kunskap i ett och samma projekt, säger Britti Halvarsson, kultursekreterare i Älvdalens kommun och en av projektledarna för projektet med minnesmonumentet.

Hoppas vi ses vid invigningen!

Trolldomsprocesserna i Älvdalen

De svenska häxprocesserna pågick mellan åren 1667–1676. Det började bland befolkningen i Älvdalen. Barn och vuxna anklagade varandra för häxkonster och resor till Blåkulla. Prästen tog allvarligt på det han fick höra och befolkningen krävde bestraffning av de utpekade. Ryktet om händelserna spred sig vidare i Dalarna, ut mot Gästrikland, Ångermanland och längs kusten till Stockholm.

Anklagelserna och den uppiskade stämningen bland befolkningen ville inte ta slut. Riksrådet, den tidens regering, tillsatte trolldomskommissioner som reste ut i landet för att genomföra förhör och rättegångar. Till sin hjälp hade de lokala präster. Rättegångsprotokoll från häxprocesserna innehåller stora mängder vittnesmål från barn. De säger att de blivit bortförda till Blåkulla där djävulen hade fest. Man åt grodor och ormar och de utpekade kvinnorna dansade baklänges med djävulen.

Totalt dömdes fjorton kvinnor och tre män till döden i trolldomsprocesserna i Älvdalen. Fjorton av dem avrättades genom halshuggning och brändes sedan på bål. Tre av de anklagade avled i fängelset innan dödsdomen hann träda i kraft.

Man vet att förhören hölls i anslutning till kyrkan och sockenstugan. Den exakta platsen för avrättningarna är inte helt kartlagd men Mjågen och Märbäck är de områden där avrättningarna möjligen kan ha ägt rum.

Senast uppdaterad: 27 maj 2025
27 maj