Positivt resultat i kommunens bokslut men utmaningar framåt
Älvdalens kommun redovisar ett positivt resultat på 10,8 miljoner kronor i det senaste bokslutet, trots att budgeten var satt till ett underskott på 10 miljoner kronor.

Daniel Estenberg, ekonomichef i Älvdalens kommun
Den främsta anledningen till kommunens positiva resultat för 2024 är finansförvaltningens överskott på 18,3 miljoner kronor. Överskottet beror till stor del på högre intäkter från fastighetsavgifter och statsbidrag.
— Den så kallade finansförvaltningen kan liknas vid kommunens bank som hanterar kommunens flöde av exempelvis skatte- och ränteintäkter, statsbidrag och pensionskostnader. Det är sedan finansförvaltningen som fördelar ut pengar till de olika förvaltningarna, förklarar Daniel Estenberg som är ekonomichef i Älvdalens kommun.
Samtidigt finns det utmaningar inom vissa verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen redovisar ett underskott på 9,4 miljoner kronor. Ungefär hälften av underskottet är relaterat till äldreomsorg. Individ- och familjeomsorg tillsammans med LSS-verksamhet samt Arbete och integration står för övrigt underskott. Enligt befolkningsstatistiken blir vi fler äldre som behöver omsorg och behoven inom äldreomsorgen ökar kontinuerligt. Denna utveckling kommer att sätta press på vård- och omsorgsförvaltningen både organisatoriskt och ekonomiskt.
Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Bland annat har avvecklingen av förskolan Gula villan och minskat antal barn lett till vakanta tjänster inom förskolan. Grundskolan har också ett betydande överskott. Det beror delvis på svårigheter att rekrytera skolledare och fler behöriga lärare.
Samhällsutvecklingsförvaltningen visar ett överskott på 3,2 miljoner kronor.
Kommundirektörsförvaltningen och den politiska verksamheten går med mindre överskott på 0,5 respektive 1,1 miljoner kronor.
Trots det positiva resultatet behöver kommunen planera för framtiden.
— Vi behöver bli bättre på att använda vår personal mer effektivt. Idag finns det obalanser i schemaläggningen, där vi ibland har för hög bemanning i förhållande till behovet och samtidigt personalbrist under exempelvis helger. Detta är inte helt lätt att få till, men optimering av personalresurser är nödvändig, säger Daniel.
På längre sikt kommer även budgetmedel att behöva fördelas om från utbildning till omsorg i takt med att antalet barn minskar och andelen äldre ökar.
— Vi arbetar därför aktivt med att se över hur resurser kan användas på ett mer hållbart sätt för att säkerställa en långsiktig balans mellan kostnader och intäkter, säger Daniel.