Projektet Wilum og Bellum är avslutat

Älvdalskaprojektet Wilum og Bellum, som fick finansiering från Arvsfonden, är nu avslutat efter fyra år. Den primära målgruppen har varit barn och ungdomar. Ska älvdalskan ha en chans att överleva är det de unga som måste föra språket vidare till kommande generationer.

Det var i juni 2018 som det glädjande beskedet kom – projektet Wilum og Bellum fick drygt 7 miljoner kronor för att revitalisera, utveckla och bevara det älvdalska språket. Älvdalens kommun har varit projektägare och föreningen Ulum Dalska har varit part i projektet. Projektet skulle ha pågått i tre år, men på grund av pandemin kunde inte alla aktiviteter genomföras utan fick skjutas på framtiden. Det blev en förlängning av projekttiden på ett år.

Projektets mål har varit att

• Älvdalskan ska bevaras, revitaliseras och utvecklas och vara ett levande språk även i framtiden.
• Älvdalskan ska synliggöras.
• Alla barn och ungdomar i Älvdalen (Älvdalens före detta socken) ska ha rätt att tillägna sig sitt språk och sin kulturella identitet.
• Förskolan och grundskolan ska ge barn och ungdomar möjligheter till fortsatt användning och inlärning av älvdalska.
• År 2030 ska minst 30 procent av alla elever som går ut årskurs nio i Älvdalen tala älvdalska.

Mycket har hänt i projektet under åren och älvdalskan har synts och hörts i många olika sammanhang. Fokus för projektet har varit barns och ungdomars delaktighet och barn och unga har bland annat illustrerat böcker, skrivit texter till en antologi, lånat ut sina röster till olika inspelningar, medverkat vid evenemang och konferenser, haft roller i Pelle Rumplos-filmen och blivit intervjuade i radio och TV. Barn och ungdomar i projektets referensgrupp har kommit med goda idéer och bra tips för hur man ska få fler och fler barn och unga att använda älvdalskan.

Några av projektets höjdpunkter har varit alla de barn- och ungdomsböcker på älvdalska som har producerats, en språkapp för förskolan, första tecknade barnfilmen på älvdalska och en musikvideo med ungdomar och epor. Andra viktiga delar av projektets verksamhet har varit framtagande av läromedel, kompetensutveckling av personal inom förskola och grundskola, älvdalskalektioner på högstadiet, fäbodkollo och sommarläger samt generationsöverskridande aktiviteter.

Några röster om projektet och framtiden:

Ing-Marie Bergman, projektledare

–Projektet har bidragit till att stärka språkets status. Barn och unga har upptäckt att det är ”coolt” att kunna ett språk som andra inte förstår. Till skillnad mot tidigare generationer som fick veta att älvdalska var fult, känner unga idag en stolthet över sitt språk och sin kultur, något som gör att det finns hopp för älvdalskans överlevande.

Emil Andersson, ungdomssamordnare

–Jobbet som ungdomssamordnare i projektet gjorde att jag kunde vara ambassadör för älvdalskan bland barn och ungdomar. Jag har delat med mig av mina erfarenheter och kunskaper och det känns värdefullt. Jag hoppas att jag har kunnat inspirera flera i min ålder och yngre att använda språket ännu mer. Det är vi unga som är älvdalskans framtid.

Ulla Schütt, projektanställd

–Våra kommunpolitiker har fattat kloka beslut om hur man kan skapa förutsättningar för älvdalskspråkig förskoleavdelning och för fortsatt undervisning på grundskolans alla stadier, samt tillsättandet av en älvdalsk samordnare som kan fortsätta arbetet som initierats. Älvdalskan måste användas av oss alla som kan språket och vi ska uppmuntra unga föräldrar att ge gåvan vidare till nästa generation. Det är viktigt att vi i framtiden får ett erkännande av språket och utökade möjligheter att skapa nytt material inom olika genrer.

Björn Rehnström, sekreterare i föreningen Ulum Dalska

–Jag blev så lycklig när projektet beviljades pengar av Arvsfonden. Nu hade en svensk myndighet accepterat älvdalskan som ett eget språk och till och med kallat det för ett eget språk i motiveringen.

Peter Folkesson, ordförande i föreningen Ulum Dalska

–Projektet har betytt mycket för Ulum Dalska. Det har bland annat översatts många böcker som vi nu säljer. Föreningen har också fått mycket publicitet genom projektet.

Lid Gustav Olsson, ungdom som har deltagit i projektet

–Projektet Wilum og Bellum har varit av stor betydelse för mig. Det har bland annat möjliggjort att jag blivit bättre på älvdalska och kan föra det vidare till kommande generationer, samt också ökat mina chanser till att få det språkstipendium som jag fick i slutet av årskurs 9. Det har även lett till fler kompisar och umgängeskretsar i och med allt roligt vi hittade på inom projektet.

Frida Martinsson, ungdom som deltagit i projektet

–Under högstadiet gick jag på Älvdalslektionerna som var väldigt intressanta och givande. Vi lärde oss inte bara nya ord, utan fick också öva på älvdalsk grammatik. Inte nog med att jag fick stipendiet, älvdalskalektionerna hjälpte mig till och med i tyskaundervisningen!

–Projektet Wilum og Bellum har verkligen fått mig att inse hur stolt jag är över vår bygd. Allt vi har genomfört tillsammans under projekttiden kommer göra stor skillnad för språkets framtid. Wilum og Bellum har skapat historia!

Matilda Westerling, ungdom som deltagit i projektet

–Jag har fördelen att vara uppväxt med älvdalskan omkring mig. Ända sedan jag var liten har jag dalskat och det var inte förren jag började förskolan som jag lärde mig svenska. Men trots det är jag inte säker på att jag hade fortsatt dalska förbi skolåldern om det inte var för projektet. Utöver projektet är jag tacksam och stolt över alla ideella krafter och det stora engagemang som har lagts ner för att bevara älvdalskan. Utan dessa ansträngningar vore Älvdalens identitet, stolthet och kulturarv döende.

Linnéa Petersson, elev på mellanstadiet som deltagit i projektets aktiviteter

–Mamma Mu på älvdalska är bäst!

Peter Egardt, kommunalråd och ledamot i projektets styrgrupp

–Det borde skapas ett språkråd, som på Island, som kan skapa nya ord på älvdalska för att också den vägen behålla det genuina. Det är även viktigt att återta det genuina i älvdalskan för att motverka den naturliga urvattningen som annars riskerar att förstöra språket. Sen måste det till kvalitativ undervisning på älvdalska för alla barn och unga som vill och även för deras föräldrar. Därtill vore det roligt att få till ett nytt projekt för älvdalskans skull de kommande åren.

Inga-Britt Peterson, översättare och mångårig kämpe för det älvdalska språket

–Prudjekteð lär fel að bity´tt ollt. Eð ar eldeð dalskų wið makt. So int eð bjär åv að Jus Fera. (älvdalska)

Översatt till svenska:
–Projektet har ju betytt allt. Det har hållit älvdalskan vid makt. Så inte den försvinner för all framtid.

Vad händer nu?

Redan 2006 beslutade Älvdalens kommunfullmäktige att kommunen skulle arbeta för att stärka älvdalskans status och verka för att få älvdalskan erkänd som ett språk. År 2016 konkretiserades det arbetet i ett antal mål, både kortsiktiga och långsiktiga.

Dessa mål har även varit en del av projektets mål. De kortsiktiga målen har nåtts under projekttiden, men de långsiktiga målen återstår och för att nå dessa måste kommunen fortsätta arbetet med älvdalskan. För att inte tappa fart, för att projektets resultat ska förvaltas på ett bra sätt och för att nå de långsiktiga målen fortsätter personalen i projektet sina arbeten, om än i lite annan form än tidigare.

Konkreta satsningar som realiseras till hösten är en älvdalsk förskoleavdelning och älvdalska på samtliga stadier i grundskolan. Läromedlet som tagits fram inom projektet vidareutvecklas, språkappen kompletteras med en grundkurs i älvdalska och strävan efter att få språket erkänt intensifieras.