Pellets definieras som “Kort cylindriskt stycke avsett för eldning, framställt genom pressning av finfördelat torrt bränsle”. Pellets är ett förädlat biobränsle som är enkelt att hantera, transportera och lagra.
Teknik
Tillverkning av träpellets sker vid högtryckspressning av torrt material genom hål i plana eller runda ”matriser”. En del fabriker tillsätter någon form av bindmedel vid användning av kutterspån från stamved, som idag är den helt dominerande råvaran. Andra råvaror som förekommer är sågspån och bark.
Effektivt värmevärde för pellets är 17,0-17,9 MJ/kg bränsle [Hadders, G. 2002]. Verkningsgraden hos kaminer, vid varierande last, var hos de flesta mellan 75 och 80%.
Jämfört med olja så motsvarar 3,1 m3 pellets (2,2 ton) en m3 olja.
För en villa med direktverkande el, kan en pelletskamin ersätta 50 till 80% av värmebehovet. El kostar circa 1,25 kr/kWh, pellets cirka 0,55 kr/kWh.
Energimyndigheten utför tester på olika värmesystem, här kan du kolla resultat på test av pelletskvalitet och test på pelletskaminer (inklusive pris), http://www.energimyndigheten.se, klicka i ”tester” (till höger), under kategorin ”husets värmesystem” (listan till vänster) finns det resultat på flera värmesystem som har testats.
Bilden till höger visar en pelletsbrännare ansluten till en pelletspanna. Notera att det krävs ett luftintag med samma area som skorstenen. Detta för att inte ett undertryck ska skapas som i sin tur försämrar draget samt förbränningen. På bilden kan man också se en av de säkerhetsanordningar som ska förhindra bakåtbrand, nämligen vattenflaskan som är ansluten till en vaxpropp som löses upp om temperaturen blir för hög.
Fakta om pellets:
-
Energiinnehåll 4 700 - 5 000 kWh/ton
-
Densitet pellets 0,7 ton/m3
-
Pris per ton 2 500-3 000 kr inkl moms (varierar mellan olika tillverkare)
För- och nackdelar
Fördelar:
Nackdelar:
- Dess omfång om man jämför med olja eller biogas
- Pellets behöver lagringsutrymmen (utrymmeskrävande)
- Kräver ur-askning, sotning och påfyllning, dvs. mer jobb än med olja och biogas
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan kan upplevas i tre former; rökgaser, trafik (avgaser från fordon vid leverans) och buller (vid påfyllning av förrådet).
Rökgaser:
Vid rätt dimensionering och under konstanta driftsförhållanden kan rökgas näppeligen påvisas vid marknivå, varken som lukt eller som partiklar. Vid minusgrader kan vattenånga i form av vit rök uppstå. Under upp- och nedeldningsfaserna kan rök i en del fall noteras som lukt.
Pellets innehåller en del svavel, 5-10 mg/MJ bränsle (0,01-0,02% av bränslets torrsubstans) men det svavel som ingår i vedråvaran snurrar i ett naturligt kretslopp till skillnad från svavlet i till exempel olja, åtminstone om man exkluderar eventuella tillsatsmedel.
Pellets innehåll av kväve är ca 0,05% av torrsubstansen. Pellets av andra råvaror än stamved kan innehålla mer kväve.
Trafik:
Bränsle till en anläggning på ett par hundra kW levereras som regel inte oftare än en gång i månaden och under huvuddelen av året betydligt mer sällan.
Buller:
Det bullrar relativt kraftigt vid lossning från bulkbil. Bullret kommer från den kompressor som används för att blåsa in bränslet i silon. På en del fordon har kompressorn byggts in för att reducera bullret. Tiden bullret pågår beror på mängden bränsle, en hel billast på 30 ton tar ca 2 timmar att föra över.
Själva anläggningens fläktar för förbränningsluft och eventuellt för rökgasen kan också vara bullerframkallande, men om man bortser från bullret vid lossningen så är inte detta större än vid oljeeldning.
I samband med anmälan om installation till kommunens miljönämnd prövas hur omgivningen utsätts för buller.