Rapport från ItiS-arbetet

Barnkonventionen

Vid Buskoviusskolan i Särna al 2

Deltagande lärare:

Greta Rustad, Agneta Herrlin, Ingrid Boreklev

Oumbärliga assistenter:

Ulla-Britt Thun, Christina Strid

2000-04-26
 
 
Innehållsförteckning

Målet med arbetet 1

Beskrivning av arbetet 1

Pågående skolutvecklingsarbete 1

Genomförande av arbetet 2

Utvärdering 3

Vidareutveckling av ItiS 5

Litteratur 6

1

Målet med arbetet

att få förståelse för andra
att kunna använda IT-teknikens många möjligheter
att samarbeta
att utöka och stärka ett socialt nätverk bland eleverna
att med IT´s hjälp kunna planera
att utöka kontakterna med skolor nationellt och internationellt
 

Beskrivning av arbetet

Vi kommer att arbeta med Barnkonventionen, där eleverna utifrån egna frågeställningar använder IT som arbetsverktyg. De kommer att arbeta i grupper med fyra till fem elever i olika åldrar, från år 1 till år 7. Sammanlagt 32 elever deltar i arbetet.

Tidsplanen kommer att vara från november 1999 till vårterminens slut 2000.

Utvärdering kommer att läggas in var tredje till fjärde vecka.

Under hösten kommer vi att sammanställa grupperna och "lära känna" varandra. Vi kommer att arbeta med gruppdynamik, samtala i ring, avslappning, läsa, lyssna m.m. Avsikten med detta är att de skall få en bättre sammanhållning och en större förståelse för varandra, de äldre för de yngre och vice versa.

Vi kommer att tillsammans med eleverna planera arbetet, så att vi kan starta direkt vårterminen börjar. Vi räknar med att arbeta med det här två eller tre gånger i veckan, 60 minuter varje gång.

Pågående skolutvecklingsarbete

Viktiga grundpelare i skolans utvecklingsarbete är att planera och ta ansvar för sitt arbete, att kunna arbeta med vem som helst oavsett ålder, kön, kunskapsnivå, att respektera andra oavsett ålder och kön, att utgå från individen i arbetet. Vi tycker det går bra att koppla ihop våra tankar i ItiS-satsningen med skolans pågående arbete

2

Genomförande av arbetet

I början av oktober 1999 drog vi upp riktlinjerna för arbetet med Barnkonventionen. Den slutliga grovplaneringen gjorde vi på en studiedag i början av november. Då delade vi också in eleverna i grupper.

Islutet av november informerade vi personalen om vårt ItiS-arbete och hade även ett föräldramöte. Vi skickade också hem skriftlig information till alla deltagare.

Vi hade planerat in tider för "gemenskapande" arbete, men det sprack. Vi träffade eleverna om ItiS bara en gång under hösten.

Vi började ItiS-arbetet första veckan på vårterminen. Vi hade schemalagt två pass på 60 minuter per vecka. På grund av att den ena tiden låg så att det var svårt att få tillgång till datorer , slopade vi den från vecka 10.

Vi lärare hade också 60 minuter varje vecka för planering och utvärdering. Den tiden var guld värd!

Vi började litet med "lära känna-övningar". Avsikten var att alla i gruppen skulle veta vilka gruppkompisarna var och litet om deras intressen. Övningarna hämtade vi från Aktiva värderingar och Gruppen som grogrund.

Sedan arbetade vi med Rädda Barnens cd-rom Dinas värld, kortleken som hör till, Rädda Barnens material Barn möter barn och Utbildningsdepartementets häfte Lika som bär. Där fick eleverna bra information om artiklar i Barnkonventionen och om hur barn i andra länder lever.

Därefter valde varje grupp en artikel att arbeta med. I några grupper delade de in sig i mindre grupper och valde olika artiklar. Varje grupp valde arbetssätt och redovisningssätt och presenterade sin planering för varandra. Sedan satte de igång med arbetet.

När grupperna var klara med det de valt gjorde vi nya grupperingar med nya uppgifter. En grupp gjorde tärningsspel med utgångspunkt från Barnkonventionen. Spelen har varit flitigt använda i grundgruppen.

Deltagarna i varje grupp tog kort på varandra med digitalkameran och skrev en kort presentation av gruppen i Publisher.

Eleverna har också tagit kort på de äldre eleverna och på personalen och sedan gjort en uppsättning kort med namn. Korten på de yngre tog vi fram genom att scanna in skolkorten och klippa ut varje elev. Kortuppsättningen är bra om man glömt namnet på någon. Några grupper har provat faxa dels till en vänskola, Pålsbodaskolan utanför Örebro, dels till en lärare som flyttat till Jämtland.

Alla har tränat att söka på internet. De har också lärt sig att göra sin egen mapp. De får visserligen inte spara sina arbeten på hårddisken, men det kan vara bra att kunna göra en mapp.

3

Flera elever har provat på Paint shop pro. Det har de tyckt varit roligt. Vi har också träffat elever från Strandskolan på Idre via telebild. Det var nytt och pirrigt för dem att se sig själva och dem de pratade med på en TV-skärm. Det var faktiskt de yngsta som var modigast.

Vi vuxna har under läsåret fått 24 timmar datautbildning. Vi fick välja själva vad vi ville träna på. Vi valde Publisher, digitalkamera, scanner, bildbehandling och PowerPoint. Lena Norins besök har också varit givande för teknik och tankar. Vi skall inte heller förringa det vi lärt oss genom arbetet med eleverna.

Varje elev har fått ett eget träningsprogram i matematik och svenska på Lexia.

Utvärdering

Mål

att få förståelse för andra
I ett par grupper har det varit svårt för äldre och yngre att arbeta tillsammans. I stort sett har det fungerat bra.; de äldre har tagit sig an de yngre. När grupperna avslutat arbetet med vald artikel gjorde vi nya grupper och det var en positiv förändring.

Det har också fungerat bra med alla vuxna tillsammans med eleverna.

att kunna använda IT-teknikens många möjligheter
Både vi och eleverna har kommit en bra bit på väg. Vi har lärt oss mycket både genom utbildning och i arbetet med varandra.

Det som ställde till problem var att vi hade för få datorer och att tekniken inte fungerade fullt ut. Datorerna börjar bli gamla och har använts flitigt. En dator har Windows 98, de övriga Windows 95. Det blev problem ibland att flytta arbeten mellan datorerna och att skriva ut. Vi har ju också hela tiden i bakhuvudet att tänka på vad det kostar att vara ute på nätet.

Eleverna tyckte det var roligast att arbeta med datorn, använda digitalkameran och att videofilma. De vill gärna, precis som vi, fortsätta och lära sig mer. De är heller inte rädda för att prova olika möjligheter.

att samarbeta
Alla grupper utom en har samarbetat bra och hållit ihop. De har varit duktiga på att fördela arbetet och att vänta på sin tur. Idéerna kring planering och

4

arbete har varit många och kreativa.

att utöka och stärka ett socialt nätverk bland eleverna
Hos de flesta yngre märks att de törs ta kontakt och prata med de äldre och de äldre kommer ibland ner och pratar med de yngre och ser vad de håller på med. Det var inte lika vanligt tidigare.

att med IT´s hjälp kunna planera
Det har vi inte hunnit med.

att utöka kontakterna med andra skolor nationellt och internationellt
Vi har börjat litet smått och räknar med att utöka och utveckla kontakterna efterhand.

Övrigt att utvärdera

Vi har fortbildat oss själva genom datautbildning och självstudier samtidigt som vi arbetat med ItiS. Det har varit tveeggat. Vi har lärt oss mycket genom eleverna och genom att lyckas och misslyckas tillsammans med dem. Det här också varit frustrerande att inte vara stensäker på allt när eleverna skall göra något. Det är ju något som vi är lärda att vi måste vara. Å andra sidan är det något som vi får acceptera och lära oss leva med. Det är så många elever som kan så mycket mer om datorer än vi.

Den tid vi haft för utvärdering och planering varje vecka har varit bra. Det skulle inte ha gått om vi inte fått den timmen för reflektion, samtal och dokumentation på schemalagd tid. Som arbetsgrupp har vi fungerat bra. Vi har haft givande diskussioner, när vi följt upp elevernas arbete och funderat över fortsättningen.

En del föräldrar har besökt oss på ItiS-tid. Det har varit roligt. Vi har dock inte hunnit skriva om arbetet på veckobladet eller på skolans hemsida, som tanken var.

Även andra elever än de som varit med på ItiS har fått möjlighet att lära sig en del om IT som arbetsverktyg. Många har sett vad vi hållit på med och velat prova olika saker de också. Det har de naturligtvis fått så mycket som tiden

5

medgett. Följder av det såg vi under temaveckorna före påsk då några elever tog kort med digitalkameran på sina studiebesök och flitigt använde internet för information och bilder.

Vidareutveckling av ItiS

Vi kommer givetvis att fortsätta lära oss mer och ge eleverna möjlighet att arbeta med IT. Vi fortsätter också att ta med elever som inte varit med i ItiS-satsningen.

Vi planerar att skaffa skollicens på något program för tangentbordsträning. Som det är nu har vi bara ett par enanvändarlicenser. Det är nödvändigt för att kunna använda datorn som skrivmaskin och för att snabbt kunna kommunicera via FC. Särskilt för barn med koncentrationssvårigheter, motoriska svårigheter och/eller perceptionsstörningar är det viktigt att vara säker på var bokstäverna finns på tangentbordet. Deras ork måste i första hand räcka till att tänka ut vad de vill skriva.

Eftersom vi arbetat med Barnkonventionen, vill vi också ännu mer få in barnets perspektiv på det vi arbetar med och på vad som händer i resten av samhället. Det är viktigt att se konsekvenserna för barnen.

Kontakterna med andra elever kommer att utvecklas. Nu har ju varje elev eller grupp egen e-postadress. Där kommer samtalen kring vett och etikett på nätet in naturligt.

Det har också kommit önskemål om en skolkatalog med foto på elever och personal. Den kan eleverna göra.

Seminarierna vi varit på och det material vi fått eller fått tips om har varit bra för det här arbetet och för att väcka tankar och idéer inför framtiden. I Evertsberg fick vi en bra mall för forskning. Den har vi använt för planeringen under temaveckorna före påsk. Det fungerade bra.

6

Litteratur

Vi har använt material från Rädda barnen och Utbildningsdepartementet för arbetet med Barnkonventionen.

Dinas värld. Cd-rom och kortlek RB

Barn möter barn. Läshäfte och studiehäfte RB

Lika som bär Utbildningsdepartementet

För att eleverna skall lära känna varandra har vi använt: Aktiva värderingar av John Steinberg, Gruppen som grogrund av Gunilla O. Wahlström