Drevdagen, årets ITiS-arbetslag i Dalarna
 

Drevdagens hemsida

- en beskrivning av vårt arbete

ITiS- rapport, Drevdagens skola,

Lena Wiksborg, Karolina Johansson 00- 04- 20
 
Sammanfattning
Vi har i den här rapporten beskrivit processen i vårt ITiS-arbete som har resulterat i skapandet av vår hemsida. I denna rapport finns bl a målbeskrivningen, det metodiska tillvägagångssättet och en diskussion kring resultatet.

Vi var tre vuxna och 25 elever som genomförde det aktiva arbetet som sträckte sig över sex dagar. Utöver detta tillkom många timmars förberedelser och efterarbete.

Innehållsförteckning

Bakgrund
Syfte
Mål
Metod och genomförande
Introduktion för eleverna
Presentation för eleverna
Det aktiva arbetet
Organisation
Resultat, diskussion och slutsatser
Utvärdering
Fortsättning framåt
Tips
 

1.Bakgrund

Vi blev inbjunda till att delta i statens stora IT- satsning, ItiS. Med föga entusiasm tackade vi ja till erbjudandet, eftersom vi kände oss både osäkra och villrådiga om våra kunskaper räckte till. Vi fick ett stort stöd av vår handledare och av studiehandledaren på skolan.

Efter jul fick vi tilldelat varsin dator och med dem fick vi också upp ett större intresse än vi haft förut. Med dessa datorer påbörjade vi en regelbunden fortbildning som skulle lägga grunden för vår projektidé..

Vi sökte uppslag och ideér från andra skolors hemsidor och fick då inspiration och tankar på hur det skulle kunna se ut i ett färdigt resultat.

2.Syfte

Vi ville med vårt arbete:

-väcka lust och nyfikenhet för kunskapshämtande.

-att eleverna skulle arbeta åldersblandat. I grupper eller individuellt.

-att barnen skulle få jobba utifrån sin förmåga, med sin idé i sin takt.

-att eleverna skulle få möjlighet att använda de tekniska hjälpmedel som vi har tillgång till på skolan.

-att eleverns skulle ta ansvar över arbetet så att det egna uppsatta målet uppnåddes.

-skapa grunden till skolans hemsida för att kunna bygga vidare på den i framtiden.

3.Mål

Arbetet skulle resultera i Drevdagens skolas hemsida. Med detta ville vi presentera och marknadsföra vår skola på nätet. Barnen skulle helt och hållet själva bestämma innehållet av hemsidan, utan påverkan av oss vuxna.

Vi bestämde oss också för att bjuda in intresserade för att presentera resultatet på storbildsdia.

4.Metod och genomförande

4.1 Introduktion för eleverna

De 25 eleverna på skolan, delades upp i tre åldershomogena grupper. Tanken med detta var att inte de äldre barnen skulle dominera och kanske forma infallsvinklarna. Vi tyckte att det var viktigt att varje barn skulle utgå från sig själv när de bidrog med sina ideér.

För att inte skapa förutfattade meningar om hur en hemsida ser ut, valde vi att introducera arbetet utifrån en verklig situation.

"Två barn från Afrika vill komma och hälsa på oss i Drevdagen. Vad skulle du visa dem? Vad är du stolt över? Vad kan vara spännande och intressant att veta om det vi har här i byn?"

I varje grupp fanns en vuxen, vars uppgift var att skriva upp samtliga ideér som kom från barnen. De äldsta barnen skrev själva. Vi skrev på utklippta moln och satte upp dem på väggen. Genom att molnen sattes upp på väggen och av det ohämmade flödet av ideér som kom från eleverna, växte entusiasmen och lusten till ännu fler ideér. Denna tankekarta ledde till att inga ideér gallrades bort eller ifrågasattes av någon annan. Det fanns ingen given ram eller några givna gränser.

4.2 Presentation för eleverna

Nu hade vi samlat alla idémoln från de tre grupperna på ett ställe. Alla barnen var nu också tillsammans. Då fortsatte vår historia om de afrikanska barnen. Vi berättade att barnen tyvärr inte kunde komma men att de hade tillgång till en dator med internet i sin by. Nu blev det naturligt att prata om en hemsida.

För att konkretisera för eleverna hur man kan arbeta fram en idé till hemsidan tog vi en t- shirt till hjälp. Vi frågade barnen hur man skulle kunna få in denna i en dator. Barnen kom då med idéer: fotografera den som den är, göra en avbild i lera, gips, i snö, papier maché och fotografera av modellerna med digitalkamera. Vi kom också på att vi kunde måla eller rita av den och därefter scanna in resultatet. Även att filma in den var ett förslag så som att skriva in en beskrivning av t-shirten i datorn.

Nu hade vi en lista på hur man kunde lägga fram en idé. Allteftersom barnen valde arbete dök flera sätt upp på hur man kan presentera sitt arbete. Skuggspel, sy, trolldeg, pepparkaksdeg, rita på spännpapper, intervjua, spela teater. Allt som barnen skapade la vi in i datan med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.

4.3 Det aktiva arbetet

Barnens uppgift var nu att välja ett arbete som intresserade dem. De myllrade omkring bland molnen och upptäckte snart om det var någon annan som var inne på samma spår.

Barnen fick en rast på sig att gruppera sig och bestämma vad de ville jobba med och hur de ville presentera arbetet. De flesta barnen valde att arbeta i grupp.

Här följer några exempel på barnens arbeten:

# En grupp av de äldre pojkarna valde att arbeta med skotrar i byn. De gick runt och tog kort på olika sorters skotrar och skrev texter till de bilderna. De scannade också in en karta över markerade skoterlederna som finns i närområdena och skrev varsin berättelse om " Den perfekta skoterdagen". Där fantiserade de fritt om de bästa förutsättningarna för en härlig dag med skoter.

# Sex tjejer bestämde sig för att intervjua och fotografera alla på skolan. De tog hjälp av digitalkamera och bandspelare.

# Två pojkar dök ner i tyglådan och började sy varsin maskot som allmänt kallas "Kulgubben" i skolan. Detta inspirerade dem till att göra en TV-teater som spelades in med digitalvideokamera.

# Några av de yngre barnen passade på att visa sina nyförvärvade kunskaper om alla siffror och bokstäver. Till detta spelades deras röster in där de berättade vad de hade skrivit.

# En grupp hästintresserade flickor ville jobba om hästar. De tog kontakt med en hästägare i byn och fick komma dit för att göra en intervju, ta kort, prova på praktiskt arbete i stallet och även rida en tur.

# Den äldste pojken tog på sig ett väldigt omfattande arbete om skolans byggnad och lokaler. Det resulterade i att besökaren på hemsidan kan få en guidning där han eller hon får en verklighetsupplevelse av skolan genom att klicka sig fram genom rummen på ritningen.

Detta var exempel på några av våra elevers arbeten. Fler hittar man på aderssen www.drevdagen.se .

4.4 Organisation

Vi samlades varje dag i det största klassrummet på skolan och startade upp alla barnen. Vi kollade av så att de visste vad de skulle göra, att de hade allt material eller om de var i behov av hjälp. De barn som stod inför ett nytt val av arbete samlade en av oss vuxna för uppmuntran, stöd och handledning.

Samtliga av skolan datorer och några lånade, kopplade vi ihop till ett närverk i en tillfällig datasal. I denna datasal samlades dagens stoff från de olika arbetena. Bilderna tankades in i datorerna och hemsidan växte fram. Efter att varje arbete blev klart skrev vi ut det och fäste det på väggen, för att på så vis få en ännu tydligare bild av hemsidans utveckling.

Övriga lokaler fungerade som verkstäder där eleverna jobbade med sina arbeten.

Ett café med spel, kortlekar, böcker, kluringar och dylikt hade vi förberett. Dit kunde vi hänvisa barn som av en eller annan orsak inte var sysselsatta med hemsidearbete för stunden.

Varje dag avslutade vi med att alla barn återsamlades i en stor ring på golvet. Under inspelning fick de, en och en, utvärdera dagens arbete

För att genomföra arbetet med skolan hemsida hade vi en del tekniska hjälpmedel till hands. Åtta datorer, tre digitalkameror, två videokameror, en scanner, en OH- apparat och en videobandspelare.

5.Resultat, diskussion och slutsatser

Här skulle det vara på sin plats att presentera alla elevernas arbeten.Vi hänvisar istället till vår hemsida för fullständigt resultat www.drevdagen.se.

Vi valde att spela in elevernas och våra loggböcker på video. Istället för att i skrift dokumentera dagens arbete reflekterade vi muntligt. Denna dokumentation finns ihopklippt och inlagd på vår hemsida. Vi upplevde denna form av dokumentation mer spontan, kravlös och naturlig än skriftlig dokumentation. Det blev en bra avrundning på dagen. På detta viset fick också alla barn reda på varandras arbete. Vi vuxna kunde stämma av vilka elever som skulle börja nya arbeten och hur vi skulle organisera nästa dag.

Vad vi uppnådde med vår hemsida var häpnadsväckande mycket mer än vad vi vuxna såg framför oss när vi började. Barnens idéer kändes outtömliga och arbete hade kunnat fortgå flera dagar till.

Varför blev det som blev ? Vad berodde det på ? Barnen hade mycket stor roll i arbetet. De bestämde fritt innehållet och ur detta växte ett ansvar över arbetet fram. Entusiasm flödade.

Dessutom var vi många vuxna som kompletterade varandra bra. Vi hade både hög datakompetens och pedagogisk/ organisatorisk kompetens representerat i arbetslaget. Detta medföljde att arbetet med barnen fungerade mycket tillfredsställande.

6.Utvärdering

Det har varit ett nytt, spännande och utmanande arbete för samtliga inblandade. Ingen hade arbetat med något liknande tidigare och vi kunde aldrig ana vilken kapacitet vi alla besatt. Vi hade svårt att se en bild framför oss vart vårt ITiS engagemang skulle leda, eftersom vi själva hade så föga kunskaper och erfarenheter av IT- arbete med elever.

Från början hade vi tänkt att avgränsa ITiS-arbetet till årkurs 3-6. Vi kunde inte se att de yngre barnen skulle klara av vad som vi trodde krävdes. Vi såg framför oss hur de handfallna skulle sitta framför tangentbordet och famla efter bokstäver.

Men, det var ett stort misstag att tro att inte yngre elever kunde utnyttja IT till fullo. De kunde t ex. scanna in bilder och spela in sin röst. Dessutom undervärderade vi deras skrivförmåga och deras intresse att sitta och plita på tangentbordet. En 6-årig flicka satt en hel förmiddag och skrev en text på datorn. Den blev fyra rader lång och utan mellanslag, men glädjen och stoltheten som hon visade på utvärderingen kompenserade det resultatet.

Under arbetets gång upptäckte vi svårigheten med att underhålla de allra yngsta eleverna. Dagarna var långa för dem vilket krävde en uthållighet och ett tålamod som inte alla elever i de yngre årskurserna har. Dessutom var en del av dem inte alls självgående i sitt arbete och krävde ständigt en vuxen eller en äldre kompis tillhands.

Vi har lärt oss att det är viktigt med grundläggande kunskaper och ett gott självförtroende i arbetet med datan. Vidare har vi öppnat dörren till möjligheterna det finns inom IT. Att man kunde göra så mycket och använda IT i så många olika sammanhang var för oss en ny upptäckt. De eftermiddagar som vi tillsammans med vår studiehandledare och fortbildade oss hade vi stor nytta av under arbetet med eleverna.

Likaså har vi fått ett större förtroende till att lämna över mer ansvar till eleverna. Att bjuda in dem till att vara med och bestämma innehållet gav ett positivt och intressant reultat. En tydlig situation var när vi vuxna, som många gånger förrut, började planera vad vi ville ha med på vår hemsida. Vi upptäckte då att vi höll på att göra ett misstag. Detta var ju barnens arbete som vi satt och gjorde!

Tanken med cafeét underlättade dagarna med barnen. Det var skönt att kunna hänvisa dit mot slutet av dagen.

Vårt val att samla alla barn och vuxna både morgon och eftermiddag, upplevde vi som en skön stund tillsammans. Både i frågan om avstämmning och uppföljning men också för att eleverna fick veta vad alla sina kompisar jobbade med.

Vi i arbetslaget ser nu efterhand vilken stor tillgång det har varit att vi har haft olika kompetenser och infallsvinklar. Vi jobbar inte ofta tillsammans vi vuxna med eleverna. Alltså, vi har sällan lektioner och arbeten ihop. Det har varit spännande att få känna på de olika krafterna i ett arbetslag. Det är roligare att jobba ihop, man kan utnyttja varandras olikheter och testa sina åikter och funderingar mot varandra. Vi förstår nu vilken fördel det är att känna till varandras tankesätt, att ha samma regler och att "det är högt i tak".

Här följer ett urval av barnens utvärdering:

"Det har varit ett roligt arbetssätt"

"Man har fått bestämma själv vad man ska göra." (De flesta har tyckt detta varit positivt, en elev sa på den slutgiltliga utvärderingen att detta har varit det bästa men också det svåraste.)

"Man kunde göra kulgubben på så många olika sätt"

"Jag är nöjd för att jag har skrivit på datorn"

"Vi har fått vänta på en digitalkamera"

"Det var bra att ha cafeét, för då kunde man gå dit när man inte hade någotatt göra"

"Det var jobbigt. Jag hade hellre jobbat som vanligt med arbetsschema"

"Det har varit så spännande att se att man kan göra så mycket olika saker med en data"

Vi är alla mycket stolta och glada över vår hemsida. I skrivande stund kan vi med stolthet konstatera att vi uppfyllt våra mål och även våra syfte. Hemsidan finns utlagd. Nu återstår endast högtidskvällen på Idre Fjäll där vi ska visa upp vårt resultat på storbildsvideo.

7 Fortsättning framåt

Vi har nu lagt grunden till skolans hemsida. Barnen är förhållandevis förtrogna med uppgiften och de vet vad vi hänvisar till när vi fortsätter att bygga på vår hemsida. Detta var ett av våra syfte. Barnen ska nu kunna lägga ut ett arbete som de är stolta över och som de vill dela med sig till andra av, ut på nätet.

Även vi vuxna känner oss säkrare med uppgiften att lägga till elevarbeten på hemsidan och detta kommert vi att ha ämnesövergripande tankar om framöver

Tips
Vi har många och fina tips och ideér från framförallt barnen om hur Ni kan jobba med att bygga en egen hemsida. Den enklaste och bästa vägen för oss att visa och delge Er dessa är att tipsa om vår hemsida. www.drevdagen.se .

Vi vill också rekommendera Er som går i tankar att skapa en hemsida på Er skola att gå in och söka på andra skolors hemsidor. Det var så vi fick inspiration.

Litteraturtips

Navigatören (1999). Stockholm: Skolverket.

Skola i utveckling (1999). Stockholm. Skolverket

En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? (1999) Gunnar Hedborg. IT- kommissionen