Irland 29/3 – 14/4 – 09

Våra 17 dagar på Irland har nu tagit slut nu är vi här hemma i Sverige igen efter en riktigt bra tid med många upplevelser på Irland.

Resan började med att jag och min vän Camilla tog vår packning åkte till Stockholm, vidare mot Skavsta. Väl på Skavsta skulle vi checka in våra väskor, och där startade problemen. Vi skulle tydligen ha checkat in på internet, typiskt. Aja men med 220kr var i böter checkade vi in, gick igenom säkerhetskontrollen och nu var vi på väg, nervösa över vad resan skulle innehålla, om vi skulle klara oss själva och hur vi skulle förstå språket och hitta dit vi skulle.

Flyget gick bra, när vi väl var i Dublin tog vi en taxi till vårat hotell i Ballymun, som var vårt hem över natten. Hotellrummet var de bästa vi någonsin sett, fast det kan ju bero på att vi var så himla trötta också, vi var ju inte framme förrän vid 1 på natten (svensk tid).

Dagen efter gick vi upp åt en riktig Irländsk frukost, sen började vi med uppdrag nummer ett för dagen vilket var, köpa varsin adapter. Vilket vi fixade lätt bara av att gå utanför dörren och in i närmaste affär. Uppdrag två checka ut ur hotellet fixade vi lätt det med, de ringde taxi till oss som tog oss till Dublin Heuston där vi köpte tågbiljetter till Clonmel. Tågresan gick bra, ett tågbyte i Limerik junction. Väl framme i Clonmel väntade vi på att någon från gården skulle hämta oss, blev lite oroliga när de var ungefär 15min sena.

Tillslut kom Lizzie och Bob och hämtade oss, vi åkte till gården som ligger i Tipperary.

På gården visade de oss till vårt rum, sen var det dags att börja jobba för dagen efter skulle det vara träningar för John Leddingham, en känd tränare och före detta internationell hoppryttare för Irland. Vi byggde bana och sedan träffade vi resten av Familjen och även en av Lizzies vänner.

De två första dagarna var John där och tränade då hjälpte vi honom med hindren, Resten av veckorna bestod av arbete i stallet, ta hand om hundarna och gården. Vi red antingen i ridhuset eller ut i naturen. Vissa dagar var det mindre att göra, andra mer. De var ibland riktigt hårt arbete som krävde både blod, svett och tårar, men det var helt klart värt allt slit.

Vi lärde känna familjen och vännerna mer och mer, helt underbara personer är de.

Familjen består av 5 personer, Mamma Heather, Pappa John, Storebror Richard, Lillasyster Lizzie och farbror Bob. De har 6 hundar, alla i olika raser och storlekar, 2 katter, 1 stor gris, som har skrämt livet ur oss både en och två gånger. Och så har de ca 30st hästar på gården alla i olika åldrar och storlekar. Har även lärt känna 2 av Lizzies vänner, Anita som har sin häst på gården och Hope från USA som var där för att hälsa på och fick med sig en häst hem.

Kvällarna har vi antingen spenderat med familjen och sett på en hel del filmer, har aldrig sett så mycket film som dom här dagarna.

Resan har varit helt underbar, visst har de varit jobbigt också och man har längtat hem och varit så slut i kroppen att man bara stått och skakat men de är värt varenda liten sak.

Vi vet varför Irland kallas den gröna ön numera, de är verkligen Grönt överallt.

Språket har gått jättebra, visst har de väl varit vissa gånger som man inte förstått någonting men de är bara säga ja och se glad ut och hoppas på det bästa så löser det sig. Vi har träffat några personer som pratat riktig Irländsk dialekt, okej där var det problem med språket, de pratar fort, och man får verkligen koncentrera sig för att förstå ett eller två ord i tre meningar.

Att åka från gården den där tisdagen var inte alls roligt, de var ju nu allt roliga hade börjat.

Även fast vi var peppade på att få komma hem igen så kändes det inte alls bra att lämna dom. Det var med tårar i ögonen vi sa hejdå och med en klump i magen man satte oss i bilen till tåget. Men en sak är säker det var inte sista gången vi besökte Irland och familjen Burcher på gården i Tipperary.

Linnea Jakobsson SP 07-10